Josep Puig i Cadafalch, född 17 oktober 1867 i Mataró, död 23 december 1956 i Barcelona, var en katalansk arkitekt, konsthistoriker samt politiker. Han var en av de främsta inom den katalanska arkitekturen under jugendepoken, lokalt benämnd modernisme.

Josep Puig i Cadafalch
Audouard-PuigCadafalch-0316.jpg
Född17 oktober 1867[1][2][3]
MataróSpanien
Död23 december 1957[4][5][2] (90 år)
BarcelonaSpanien
BegravdCementiri dels Caputxins
MedborgarskapSpanien
Utbildad vidEscola Tècnica Superior d'Enginyeria Industrial de Barcelona, Universidad de Madrid, Escola Tècnica Superior d'Arquitectura de Barcelona och Universitat Politècnica de Catalunya Arbcom ru editing.svg
SysselsättningArkitekt, politiker, konsthistoriker, professor
BefattningKommunstyrelseledamot i Barcelona (1901–1906)
Ledamot av Spaniens kongress (1907–1910)
Ordförande för Institut d'Estudis Catalans (1915–1956)[6]
Katalanska samväldets ordförande (1917–1924)
ArbetsgivareBarcelonas universitet
Politiskt partiCentre Nacional Català, Regionalistiska ligan och Solidaritat Catalana
Make/makaÀngels Macià i Monserdà
FöräldrarJoan Puig i Bruguera
Teresa Cadafalch i Bogunyà
UtmärkelserPremi Martorell (1907)[7]
Hedersdoktor vid Freiburgs universitet (1923)
Hedersdoktor (1930)
Hedersdoktor vid Barcelonas universitet (1934)
Hedersdoktor (1949)
NamnteckningJosep Puig i Cadafalch (signatura).jpg
Redigera Wikidata

Puig i Cadafalch studerade arkitektur vid universiteten i Barcelona och Madrid, varefter han flyttade hem till sin födelsestad Mataró där han fick sina första arkitekturuppdrag. Efter några år fick han jobb vid Bacelonas arkitekturskola som docent inom hydraulik och hållfasthetslära. Puig i Cadafalch var influerad av den nordeuropeiska medeltidsarkitekturen.

Hans Casa Martí, mer känt som Els Quatre Gats, kom att bli en central samlingsplats för modernisme-rörelsen. Hans fyra katalanska kolonner vid kanten av Montjuïc raserades på order av Primo de Rivera, och senare gav Franco honom yrkesförbud som arkitekt. 2010 restes dock reproduktioner av kolonnerna.[8]

Casa Terrades (1903-1905), byggt åt de tre systrarna Terrades, är den största privatbostadsbygget från modernisme-perioden.

ArkitekturuppdragRedigera

  • Casa Macaya (Barcelona)
  • Casa Amatller (Barcelona; Pg. de Gràcia, 41)
  • Casa Company (Barcelona)
  • Casa Serra (Barcelona)
  • Casa Martí (Barcelona)
  • Casa Muley-Afid (Barcelona)
  • Casa Muntades (Barcelona)
  • Casa de les Punxes/Casa Terrades (Barcelona;Av. Diagonal, 416-420) (1903 - 1905)
  • Casa Sastre Marquès (Barcelona)
  • Fàbrica Casaramona (Barcelona)
  • Palau Baró de Quadras (Barcelona; Av. Diagonal, 373 i Rosselló, 279) (1904 - 1906)
  • Torre Pastor de Cruïlles (Barcelona)
  • Casa Garí (Argentona)
  • Casa Puig i Cadafalch (Argentona)
  • Casa Furriols (La Garriga)
  • Ajuntament (Mataró)
  • Casa Coll i Regàs (Mataró)
  • Casa Parera (Mataró)
  • Casa Sisternes (Mataró)
  • El Rengle (Mataró)
  • La Beneficiència (Mataró)
  • Caves Codorniu (Sant Sadurní d'Anoia)
  • La telegrafia (El Prat de Llobregat)
  • Quatre Columnes (1919, Barcelona[8])

ReferenserRedigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person-ID: 115561, omnämnd som: I Cadafalch Josep Puig, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00134761, omnämnd som: Josep Puig i Cadafalch, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Académie des inscriptions et belles-lettres, läs online, läst: 5 maj 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ läs online, upcommons.upc.edu, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, apmembres2.iec.cat, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Puig i Cadafalch, el guardià del romànic (på katalanska), El Mundo, 11 januari 2017, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b] ”Les quatre columnes de Puig i Cadafalch” (på katalanska). betevé. 19 november 2018. https://beteve.cat/va-passar-aqui/columnes-de-puig-i-cadafalch/. Läst 30 augusti 2020. 

Externa länkarRedigera