Joniska havet (grekiska: Ιόνιο Πέλαγος, Iónio Pélagos; italienska: Mare Ionio; albanska: Deti Jon) är en del av Medelhavet mellan Kalabrien, Albanien och Grekland. I norr övergår Joniska havet i Adriatiska havet vid Otrantosundet och i söder begränsas det av en linje mellan Peloponnesos och Siciliens sydspetsar.[1] Havet är, liksom hela Medelhavet, näringsfattigt. Fisket är ekonomiskt betydelsefullt.[2]

Karta med engelsk text över Joniska havet (Ionian Sea).

Bland de vikar och bukter som havet bildar är Tarantobukten, Artabukten, Patrasbukten, Korintiska viken och Arkadiabukten de viktigaste.[3] Det största djupet, angett till 5 121 eller 5 267 meter beroende på källa, är Kalypsodjupet i Hellenska graven, i havets östra del och är även hela Medelhavets djupaste punkt.[4][5] I öster återfinns även Joniska öarna.[2]

Namnet härstammar sannolikt från de joniska kolonier som under antiken grundades på havets öar och kuster.[3]

Referenser redigera

  1. ^ International Hydrographic Organization (1953): "Limits of Oceans and Seas (Special publication no 23) Arkiverad 8 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. s. 17
  2. ^ [a b] ”Joniska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/joniska-havet. 
  3. ^ [a b] Joniska hafvet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ Joan E. Cartes et al. (2004): The Mediterranean Deep-sea Ecosystems: An Overview of Their Diversity, Structure, Functioning and Anthropogenic Impacts IUCN. Läst 5 maj 2017.
  5. ^ Francesco Smedile et al.: Metagenomic analysis of hadopelagic microbial assemblages thriving at the deepest part of Mediterranean Sea, Matapan-Vavilov Deep Environmental Microbiology, 2012. Läst 5 maj 2017.

Externa länkar redigera