John Bercow
John Simon Bercow, född 19 januari 1963 i Edgware i Barnet i London, är en brittisk politiker som var det brittiska underhusets talman (Speaker of the House of Commons) från 2009 till 2019.[12] Han efterträdde Michael Martin i den egenskapen. I underhuset representerade han valkretsen Buckingham.
_(cropped).jpg)
Biografi redigera
Bercow var tidigare medlem i konservativa partiet. Han verkade ha en lovande karriär inom partiet, men avgick som skuggminister för arbete och pensioner i protest mot att den dåvarande partiledaren Iain Duncan Smith tvingade partiets parlamentsledamöter att rösta mot en lag som skulle tillåta ogifta par att adoptera barn. Mellan 2003 och 2004 var han åter skuggminister.
Under brexitprocessen i Storbritannien från 2016 fick underhusdebatterna mer uppmärksamhet, vilket bidrog till att göra Bercow mer känd bland allmänheten än tidigare talmän brukat vara.[13]
Den 9 september 2019 tillkännagav han sin avgång som talman från och med den 31 oktober. Han efterträddes 4 november 2019 av Lindsay Hoyle.[14] Efter sin avgång uttalade sig Bercow om sin åsikt om Brexit: "Brexit är Storbritanniens största utrikespolitiska misstag under efterkrigsperioden".[15]
Bercow gick med i Labour-partiet 19 juni 2021. Han motiverade beslutet med att han, trots att han tidigare tillhört det Konservativa partiet som parlamentsledamot, ville se Boris Johnson och hans regering avsatt. Han har pekat på bland annat regeringens bristande kompetens samt en växande främlingsfientlighet inom partiet.[16]
Källor redigera
- ^ Munzinger Personen, John Bercow, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] TheyWorkForYou.[källa från Wikidata]
- ^ John Bercow steps down as Commons Speaker (på engelska), BBC News Online, 31 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sir Lindsay Hoyle elected Speaker of House of Commons (på engelska), BBC News Online, 4 november 2019, läs online, läst: 4 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Manor of Northstead: John Bercow, His Majesty's Treasury, gov.uk, 4 november 2019, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Speaker of the House of Commons to become sixth Chancellor of the University of Essex | University of Essex (på engelska), läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ john bercow steps down as chancellor | University of Essex (på engelska), läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ John Bercow defects to Labour with withering attack on Johnson (på brittisk engelska), 19 juni 2021, Toby Helm, läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ‘Serial bully’ John Bercow suspended by Labour (på engelska), 8 mars 2022, läs online, läst: 8 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Ledamot John Bercow – underhusets webbplats
- ^ John Bercow steps down as Commons Speaker, BBC News 2019-10-31
- ^ Sir Lindsay Hoyle elected new Commons Speaker, BBC News 2019-11-04
- ^ Alling, Daniel. ”Tidigare talmannen erkänner: Är emot brexit”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7339010. Läst 10 november 2019.
- ^ Sophie Morris (20 juni 2021). ”Former Tory MP and Commons Speaker John Bercow says decision to join Labour 'not personal against Boris Johnson'”. Sky News. https://news.sky.com/story/former-tory-mp-and-commons-speaker-john-bercow-says-decision-to-join-labour-not-personal-against-boris-johnson-12336849. Läst 20 juni 2021.
Externa länkar redigera
- John Bercows webbplats
Wikimedia Commons har media som rör John Bercow.
