Johan Justander

Johan Justander, född 8 december 1713 i Lembois socken, död 23 december 1774, var en finländsk lantmätare, observator vid lantmäteriet i Finland. Han var sonson till professor Erik Justander.

Justander blev academicus vid katedralskolan i Åbo 1731. Han var därefter verksam som informator, såväl i Åbo stad, som på landet, och efter att 1742 ha flytt undan ryssarna till Sverige, i Tierp. Han återvände till Åbo 1744, där han 1745 promoverades till filosofie magister. År 1748 blev han utnämnd till docent i fysik och matematik. Våren därpå 1749 blev han antagen till vice notarius i consistorio ecclesiastico, varför han vintern 1751 medföljde på biskopsvisitationerna i Österbotten.

Då forsarnas höjd i Åbo och Björneborgs län 1739 avmättes av Nils Hasselbom, följde han med som biträde. År 1750 förrättade han, tillsammans med Jakob Gadolin, en besvärlig trigonometrisk mätning, för att över Ålandshav sammanbinda östra och västra skärgården. År 1752 verkställde han på Åland ismätningen på Lumparn, såsom utsedd bas för de trigonometriska mätningarna. År 1753 om vintern gjorde han en resa till Österbotten och uppmätte i Gamlakarleby, Jakobstad, Nykarleby, Vasa och Kristina, samt flera andra ställen, dessa orters polhöjd.

Justander antogs av Jacob Faggot till astronomie observator vid geografiska mätningskommissionen i Finland efter Gadolin. Han trodde att han därigenom skulle bli förtjänt av vidare befordran, men kom att fortsätta med denna mödosamma syssla fram till sin död. Då någon omständighet hindrade fortsättningen av dessa mätningar, var han sysselsatt med andra arbeten. Vintern emellan 1751 och 1752 fullföljde han de anbefallda franska korrespondensobservationerna. År 1754 utröntes polhöjden för städerna Raumo och Nystad. Han studerade därefter Jupiters månars förmörkelser, vilka blev kommunicerade med Pehr Wilhelm Wargentin. Han höll även föreläsningar i bland annat astronomi, fysik och matematik för studerande ungdomar. Då Anders Planman 1761 var sysselsatt med att på Kajaneborg observera Venuspassagen, erhöll han i uppdrag, att under tiden hålla offentliga föreläsningar. Han publicerade flera astronomiska observationer i Vetenskapsakademiens Handlingar. Under ungefär 20 års tid har han upptecknat meteorologiska observationer, vilka finns bland hans övriga efterlämnade skrifter.

Av ekonomiska skäl, samt på grund av att de trigonometriska mätningarna ansågs onödiga, indrogs Justanders lön 1767. Faggot och konsistorium akademicum i Åbo tillstyrkte dock en fortsättning av dessa mätningar och Justander återfick sin lön 1769. År 1758 föreslogs han som efterträdare till Hasselbom som professor i matematik, men trots att hans medsökandes år och tjänster var långt färre än hans, förbigicks han likväl vid utnämningen. År 1774 blev nämnda professur åter ledig, och han hade åter för avsikt att söka denna. Han befann sig dock på förrättningsresa och gjorde därför en framställan till konsistorium akademicum om anstånd med förslagets upprättande, till dess hans förrättning avslutats. Detta avslogs dock och han blev sålunda åter förbigången. Ett par veckor efter sin hemkomst avled han till följd av en förkylning han ådragit under sin tjänsteresa.

Källor

• Samlingar i landtmäteri, samling 3: Bilder ur landtmätarnas lif (1902), sid 157-160.