Johan Fredrik Palm
svensk pianist och tonsättare
Johan Fredrik Palm, född 20 augusti 1754 i Stockholm, död 15 mars 1821 i Edsberg, Sollentuna socken, var en svensk pianist, musikpedagog och tonsättare. Han var ledamot av Kungliga Musikaliska akademien.
| Johan Fredrik Palm | |
| Född | 20 augusti 1754 Stockholm |
|---|---|
| Död | 15 mars 1821 (66 år) Edsbergs församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Pianist, kompositör |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Johan Fredrik Palm föddes 20 augusti 1754 i Sankt Nikolai församling, Stockholm. Han var son till notarius publicus Amund Palm och Maria Elisabet Moberg.[1] Palm blev klaverlärare vid Musikaliska akademiens undervisningsverk 1772 och ackompanjatör vid cembalon vid Kungliga Teatern 1778-1787. Han var andre sångmästare där 1787-1805 och lärare i elementarsång vid Musikaliska akademiens konservatorium 1818-1821. Palm blev 1779 medlem i orden Par Bricole och invaldes i Kungliga Musikaliska akademien 1794 som ledamot nummer 147. Han komponerade mestadels sånger, bland annat 36 stycken publicerade i Skaldestycken satta i musik. Han avled 1821 i Edsberg, Sollentuna socken[2]
Verk redigera
Piano redigera
- Begravningsmarsch i C-moll. Publicerad 1807 i Musikaliskt Tidsfördrif som nummer 17-18.[3]
- Tema med variationer i B-dur.[3]
- Tema "Gubben Noak med variationer i C-dur.[3]
- Tema med variationer i G-dur.[3]
- Vals i F-dur. Publicerad 1808 i Musikaliskt Tidsfördriv som nummer 29-30.[3]
- Vals i F-dur. Publicerad 1814 i Musikaliskt Tidsfördriv som nummer 27-30.[3]
Sånger redigera
- Musikaliskt Tidsfördrif
- Lägg af, min vän, den sorgedräkt (Johan Henric Kellgren), 1789.
- Tag hit min lyra (Anna Maria Lenngren), 1791.
- Fästom då förrän de slutas, 1792.
- Jag sjunga vill om Trojas krig, 1792.
- På späda myrthenqvistars blad (Anakreon/Gustaf von Paykull), 1792.
- Lät oss Bacchi ära höja (Anakreon/Gustaf von Paykull), 1792.
- Han, som kan ensam glädje (efter Thomas Thaarup), 1793.
- Lät statskloke män (Jens Zetlitz/Gustaf Regnér), 1793.
- Den mänskjovän må heder (Anna Maria Lenngren), 1793.
- Goda gosse, glaset töm (Frans Michael Franzén), 1794.
- Snart är din sällhets tid (Carl Lindegren), 1796.
- Förrn solens morgonblick, 1797.
- Snart mit hjerta, domnande bort, 1797.
- Se mamma hur det brinner (Frans Michael Franzén), 1799.
- Ner uti dalens djup, 1799.
- O du, som verldars millioner (Anna Maria Lenngren), 1801.
- Älskvärda nattfiol (Jöns Erik Angelin), 1802.
- Glada qväden av Johan Elers, 1792.
- 2. Man njuter och flyr: Iris och dess herde lågo
- 6. Torparen: Jag lifvets nöje smakar
- 26. Vänskapen: Sjungom dygdens låf, som gifvit
- 44. Vid kärlekens olyckliga fall: Bäfven då alt folk på jorden (samma melodi som Man njuter och flyr).
- 47. Vänskapens kedja: Kärlek som så vänligt smilar (samma melodi som Man njuter och flyr).
- Skalde-stycken satte i musik I, 1793.
- Det var i Saimen på en ö (Frans Michael Franzén)
- Gläd dig i din ungdomsvår (Anna Maria Lenngren)
- Hvar skall min ängslan lugnet finna? (Per Ulric Enbom)
- Här vid denna silfverbäcken (Frans Michael Franzén)
- Hopp om den tid som komma skall (Johan Elers)
- Skalde-stycken satte i musik II, 1794.
- Goda gosse, glaset töm (Frans Michael Franzén), annan tonsättning
- Hvar är Cypern? Jag skal finna (Frans Michael Franzén).
- Snabb flygtade min ålders vår (Axel Gabriel Silfverstolpe)
- Yngling: kransa dina hår (Axel Gabriel Silfverstolpe)
- Skalde-stycken satte i musik III, 1795.
- Atis uti raseri (Anakreon/Gustaf von Paykull)
- Förgäfves letar du en töcknig framtids öden (Axel Gabriel Silfverstolpe)
- Han, som en dag skall verlden döma (Thomas Thaarup/Blom)
- Må Cytherens blommor paras (Anakreon/Gustaf von Paykull), samma melodi som Lät oss Bacchi ära höja.
- O du, som räknat mina år (Axel Gabriel Silfverstolpe)
- Snabb flygtade min ålders vår, annan tonsättning (bilaga)
- Skalde-stycken satte i musik IV, 1796.
- Den vinterliga stormen ren (J.P. Bagge)
- Hilda sväfvar lätt i dansen (Anna Maria Lenngren)
- Lycklig den, med sorgfritt hjerta (Anna Maria Lenngren)
- Nannas siska i sin bur (Anna Maria Lenngren)
- Skalde-stycken satte i musik V, 1797.
- Jag vid min harpa sjunga vill (Carl Lindegren)
- Lilla Calle sprang så rolig (Carl Lindegren)
- Länge vandrade mitt trötta hjerta (Carl Lindegren)
- Skalde-stycken satte i musik VII, 1798.
- Midnattens måne bland molnen går (efter Jens Baggesen)
- O! flygtade behag af mina barndoms dagar (Anna Maria Lenngren)
- Än et ögonblick – och sedan slut (Carl Lindegren)
- Skalde-stycken satte i musik VIII, 1800.
- Jag bygger mig en kammare
- Jag såg en syn (Frans Michael Franzén)
- Le uti din moders sköt
- Yngling! du som dansar mig förbi (Carl Lindegren)
- Skalde-stycken satte i musik IX, 1801.
- Det var en sägn i Svithiod
- Ensam i den mörka lunden (Johan David Valerius)
- Hvem vill ha mitt hjerta, qvinnor (Johan David Valerius)
- Prässa drufvan! Glaset fyll! (Carl Lindegren)
- Skalde-stycken satte i musik X, 1802.
- Hvar dag jag känner i min själ (Johan David Valerius)
- På lätta azurskyar (Johan David Valerius)
- Skalde-stycken satte i musik XIII, 1805.
- Se ifrån kullen, öfver sträckan der (J. Cunningham/Axel Gabriel Silfverstolpe)
- Skalde-stycken satte i musik XVII, 1816.
- Dig sjunger jag, du milda
- Se stjernorna vandra
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Storkyrkoförsamlingen (A, AB) CIa1:10 (1752-1764) Sida: 88
- ^ Hedwall, Lennart (18 april 2015). ”Johan Fredrik Palm (1754−1821)”. Levande Musikarv. Kungl. Musikaliska akademien. http://levandemusikarv.se/tonsattare/palm-johan-fredrik/. Läst 31 maj 2021.
- ^ [a b c d e f] Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 303-304. Libris 1412043
Vidare läsning redigera
- Palm, Joh. Fried. i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
- Palm, Johan Fredrik i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)