Öppna huvudmenyn

Johan Bär, född 29 juni 1620 i Narva, död 24 maj 1688 på Malmö gård, Kvillinge socken. Amiral. Son till Johan Bär den äldre, som inträtt i svensk tjänst och som tillhörde en gammal adlig ätt från Kurland nämnd 1122. Ätten förde en vapensköld med en björn i blått fält med ett lod i den upplyftade högra framfoten.

Bär började sin militära bana som adelsbuss och avancerade till löjtnant vid amiralitetet 1645, var chef för Södermanlands kompani 1648-1649 samt adlades 1649. Han blev introducerad 1650 under nummer 465, och bibehöll sina förfäders vapen och namn. Som kapten (1653) förde han skeppet Hjorten i Carl Gustaf Wrangels flotta 1658 i kriget mot Danmark. Major 1659 och utnämnd till amirallöjtnant 1664 förordnades Bär att verkställa generalmönstring på Åland och i Finland samma år. Bär tog plats i amiralitet som amiralitetsråd 1674, blev vice amiral i 2 eskadern av Gustaf Otto Stenbocks flotta 1675 samt slutligen amiral 1676 och chef för 3 eskadern i Lorentz Creutz flotta i maj samma år.

Under de sjöstrider som ägde rum 1676 mot den förenade danska och holländska flottan gjorde sig Bär skyldig till felaktiga manövrer i slaget mellan Bornholm och Rügen 25-26 maj. Trots detta deltog han även som chef för tredje eskadern på skeppet Nyckeln i slaget vid Ölands södra udde 1 juni. Den förstnämnda händelsen gjorde emellertid att han entledigades av konungen den 13 juni. Han blev emellertid frikänd av kommissorialrätten 1677, men blev aldrig insatt i tjänsten igen, utan levde återstoden av ditt liv på gården Malmö i Kvillinge socken.

Hans adliga ätt utslocknade med sonen, slutligen överstelöjtnanten och kommendanten på Älvsborgs fästning, Johan Bär (1673-1742).

Gift med Anna Kristina Slatte, född 1646, död 8 mars 1701 på Malmö gård, Kvillinge socken.

KällorRedigera