Öppna huvudmenyn

Joan Baez

amerikansk sångerska, gitarrist, kompositör och medborgarrättsaktivist

Joan Chandos Baez, född 9 januari 1941Staten Island i New York, är en amerikansk folkmusiker, gitarrist, kompositör och aktivist för medborgerliga och mänskliga rättigheter.

Joan Baez
Joan Baez 1963.jpg
Joan Baez uppträder vid medborgarrättsmarschen i Washington 1963.
FödelsenamnJoan Chandos Baez
Född9 januari 1941 (78 år)
Staten Island, New York, USA
BakgrundUSA USA
GenrerFolk, folkrock, countrymusik
InstrumentSång, gitarr
År som aktiv1959
SkivbolagVanguard (1960–1971)
A&M (1972–1977)
Columbia (1977–1981)
Gold Castle (1987–1991)
Virgin (1991–1993)
Guardian (1995–2002)
Koch (2003–)
Webbplatsjoanbaez.com
Joan Baez 2003.
Joan Baez sjunger We Shall Overcome i Vita huset.

Joan Baez debuterade på en festival i Newport år 1959. Hon fick sitt genombrott i början av 1960-talet. Jämte Bob Dylan var hon under denna tid en av förgrundsfigurerna inom amerikansk folkmusik.[1] Till skillnad från Dylan skrev hon väldigt få låtar själv, utan återuppväckte i början av sin karriär amerikanska folkvisor utan kända ursprungsförfattare, för att sedan göra egna versioner av andra jämlika artisters låtar. Albumet ''Baez sings Dylan'' är ett album där alla låtar är skrivna av Bob Dylan. Love is just a four-letter word är en av dessa. Denna låt släpptes aldrig av Bob Dylan, utan gavs bort till Joan Baez som sedan stod som originalartist.[2]

Baez är känd för sin höga, ljusa och klara stämma och ackompanjerar sig själv på akustisk gitarr. Bland hennes mest kända inspelningar märks ''Silver Dagger'', ''Farewell Angelina'', ''Donna Donna'', ''The Night They Drove Old Dixie Down'' och ''Diamonds and Rust''. Hon talar spanska flytande, och har spelat in spanska låtar som den välkända folkvisan ''Guantanamera''. Hon är känd för sitt politiska engagemang, bland annat för medborgerliga och mänskliga rättigheter, pacifism samt inom miljörörelsen. Som många andra folkmusiker på denna tid var hon även starkt engagerad i politiska frågor som rörde rassegregeringen i USA och Vietnamkriget. År 1963 deltog Baez, med bland annat Bob Dylan, i Marschen till Washington för arbete och frihet, där flera freds- och protestlåtar framfördes, samt Martin Luther King höll sitt berömda tal ''I have a dream''.[3]

Joan Baez gifte sig 1968 med David Harris, varefter de skilde sig år 1973. Paret fick sonen Gabriel Harris tillsammans. Baez hade även en yngre syster vid namn Mimi Fariña som också var en folkmusiksångare, men hon avled 2001.[4]

Trots att Bob Dylan blev mer känd på den internationella scenen, var det Baez som bjöd in honom att uppträda med henne innan han hade slagit igenom. Det ryktades stort om att de hade en relation, samtidigt som Bob Dylan fortfarande hade en relation med Suze Rotolo. Detta uppmärksammades stort, men slutade när deras gemensamma turnéer upphörde. Med rykten av bråk mellan de två musikerna gick de skilda vägar. Baez uttryckte att hon kände sig orättvist behandlad, något som hon långt senare fick en ursäkt för i dokumentären ''Bob Dylan & Joan Baez'' (2009). [2]

DiskografiRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

Joan Baez har under sin karriär blivit nominerad och tilldelats ett antal priser och utmärkelser, bland annat 2007 när hon blev tilldelad en Grammy Lifetime Achievement Award.[5]

Joan Baez invald i Rock and Roll Hall of Fame 2017.[6] Hon fick även, tillsammans med bandet Koma NurDil, motta 2017 års Joe Hill Memorial Music Award. [7]

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • 1968 - Baez, Joan (1968). Det sorgsna nöjesfältet. Översättning: Mårten Edlund. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris länk 
  • 1988 - Lyssna till min röst. Legenda opus, 99-0752863-3. Översättning: Per Nyqvist ([Ny utg. 1989] /1. uppl.). Stockholm: Legenda. Libris länk. ISBN 91-582-1522-0 
  • 2002 - Hajdu, David: Positively 4th Street. The Lives and Times of Joan Baez, Bob Dylan, Mimi Baez Farina and Richard Farina. North Point, N.Y.

Externa länkarRedigera