Joachim Nicolas Eggert

svensk kompositör och dirigent

Joachim (Georg) Nicolas Eggert, född 22 februari 1779 i GingstRügen i Svenska Pommern, död 14 april 1813Tomestorp, Kisa socken i nuvarande Kinda kommun, Östergötlands län[7] var en svensk kompositör och dirigent.

Joachim Nicolas Eggert
Född22 februari 1779[1][2]
Gingst[3], Tyskland
Död14 april 1813[1][4][2] (34 år)
Kisa[5][3], Sverige
Medborgare iTysk-romerska riket och Sverige
SysselsättningKompositör[6], dirigent, violinist
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Eggert utbildades i Tyskland och kom till Stockholm 1803. Där spelade han violin i Hovkapellet 1804–08, och 1808–1810 var han dess kapellmästare, med flera uppföranden av tyska klassikers symfonier. För kapellets verksamhet var Eggerts ledartid av stor betydelse. Han reformerade dess konsertprogram, arbetade för en allmännare kännedom om Beethovens symfonier och uppförde den första Mozartoperan i Sverige, Trollflöjten 1812. De sista åren av sitt liv upptecknade Eggert svenska folkvisor tillsammans med Erik Drake och Leonard Fredrik Rääf i Östergötland,[8] där han även dog i tuberkulos. Han är begravd på kyrkogården vid Kisa kyrka.

Han skrev två operor, fyra (fullbordade) symfonier och minst tretton stråkkvartetter, en stråksextett, en sextett för blåsare och stråk, vid sidan av scenmusik, kantater och sånger. Han är den förste att använda tromboner i en symfoni, ett och ett halvt år tidigare än Beethoven (femte symfonin). Detta tack vare att trombonister fanns anställda vid hovkapellet sedan länge.

Verk[9] redigera

Operor redigera

  • Mohrerna i Spanien.[10]
  • Svante Sture och Märta Leijonhufvud.[10]

Orkester redigera

  • Symfoni nr. 1 i C-dur
  • Symfoni nr. 2 i “Skjöldebrand” i g-moll, tillägnad Anders Fredrik Skjöldebrand
  • Symfoni nr. 3 i Ess-dur
  • Symfoni nr. 4 i “Krig och Fred” i c-moll
  • Symfoni nr. 5 i d-moll (ofullbordad)
  • Carl den XIII kröningsmusik den 29 juni 1809.[10]
  • Serenad med variationer för tre fagotter och orkester. Wolfgang Amadeus Mozart komponerade serenaden och Eggert gjorde variationerna.[10]
  • Partiturskisser.[10]

Kammarmusik redigera

  1. Stråkkvartett i C-dur
  2. Stråkkvartett i f-moll
  3. Stråkkvartett i F-dur
  1. Stråkkvartett i B-dur
  2. Stråkkvartett i g-moll
  3. Stråkkvartett i d-moll
  • Tre stråkkvartetter, opus 3.[10]
  1. Stråkkvartett i c-moll
  2. Stråkkvartett i G-dur
  3. Stråkkvartett i A-dur
  • Pianokvartett i g-moll, opus 3.[10]
  • Fuga i c-moll för stråkkvartett.[10]
  • God save the King med variationer för tre fagotter.[10]
  • Largo för harpa, kornett i Eb och fagott.[10]
  • Stråksextett i f-moll, för två violiner, två viola, cello och kontrabas. Tillägnad J. Gnospelius.[10]
  • Sextett i f-moll för klarinett, valthorn, violin, viola, cello och kontrabas.[10]

Kantater och kyrkomusik redigera

  • Kantat som uppfördes vid firandet av freden mellan Sverige och Ryssland.[10]
  • Kantat som uppfördes vid Hans kunglig höghet Prins Carls ankomst till Sverige år.[10]
  • Begravningsmusik till Fredrik Adolf, hertig av Östergötland, den 10 september 1804.[10]

Övrigt redigera

  • Stråkkvartetter i G-dur, d-moll (inspirerad av Haydn op 76:3, kvintkvartetten), A-dur och D-dur
  • Scherzo & trio G-dur
  • Fuga D-dur
  • Fuga

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Musicalics, Joachim Nikolas Eggert.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Levande musikarv, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Joachim (Georg) Nicolas Eggert, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ MGG Online, Bärenreiter, 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  8. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  9. ^ ”Joachim Nicolas Eggert på Levande musikarv. http://levandemusikarv.se/tonsattare/eggert-joachim-nikolas/. Läst 13 maj 2015. 
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 147-156. Libris 1412043 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera