Jean-Baptiste Biot

fransk fysiker

Jean Baptiste Biot, född 21 april 1774 i Paris, död 3 februari 1862 i Paris, var en fransk fysiker.

Jean-Baptiste Biot
Jean baptiste biot.jpg
Född21 april 1774[1][2][3]
Paris[4]
Död3 februari 1862[1][2][5] (87 år)
Paris[4]
BegravdMontparnassekyrkogården
MedborgarskapFrankrike[6]
Utbildad vidÉcole polytechnique
École nationale des ponts et chaussées Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker, ingenjör, professor[7], byggnadsingenjör, fysiker, astrolog
Befattning
Stol nummer 12 i Franska akademien
ArbetsgivareCollège de France (1801–1862)[7]
Noterbara verkBiot-Savarts lag
BarnÉdouard Biot (f. 1803)
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1840)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Kommendör av Hederslegionen
Utländsk ledamot av Royal Society
Namnteckning
Signature of Jean-Baptiste Biot.svg
Redigera Wikidata
Essai de géométrie analytique, 1826

Biot fick sin utbildning i polytekniska skolan i Paris och anslöt sig därefter till artilleriet, men lämnade detta för att studera matematik och naturvetenskap. Han blev professor i matematik vid École Centrale i Beauvais 1797[8], 1800 blev han professor i fysik vid Collège de France samt 1803 medlem i franska vetenskapsakademin. 1804 anställdes han vid observatoriet i Paris, och 1806 blev han tjänsteman vid byrån för jordens uppmätning samt åtföljde i denna egenskap Arago till Spanien och Formentera. Han följde även med Gay-Lussac på dennes första ballongfärd.

Tillsammans med Félix Savart studerade han magnetfältet vid elektriska ledare och formulerade tillsammans med denne Biot-Savarts lag.[8]

Biot representerar inom sin vetenskap den rent empiriska ståndpunkten. Han sysselsatte sig företrädesvis med undersökningar om ljuset, till exempel om olika gasers förmåga att bryta ljusstrålarna, om färgade ringar och diffraktion, om färgföreteelser, som uppstår, när polariserat ljus faller genom dubbelbrytande kristallskivor, och framför allt om ljusets cirkulära polarisation, som upptäcktes av honom.

För vetenskapsakademin framlade han värdefulla skrfter om uppfinningen av daguerrotypin och de förbättringar, som den undergick. 1854 och 1855 korresponderade han med Faye och Leverrier angående de astronomiska ljusbrytningsfenomenen. Dessutom sysselsatte sig Biot med egyptiernas, indiernas och kinesernas astronomi.

Biot invaldes 1815 som ledamot av Royal Society, samma år som ledamot av Royal Society of Edinburgh,[8] och 1816 som utländsk ledamot nummer 217 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1840.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Léonore-databasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH/243/79, omnämnd som: Jean Baptiste Biot, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Accademia delle Scienze di Torino, Accademia delle Scienze di Torino-ID: jean-baptiste-biot, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jean-Baptiste-Biottopic/Britannica-Online, omnämnd som: Jean-Baptiste Biot, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 393137, läs online, läst: 13 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] J J O'Connor och E F Robertson (januari 1997). ”Jean-Baptiste Biot” (på engelska). University of St Andrews. http://turnbull.mcs.st-and.ac.uk/~history/Biographies/Biot.html. Läst 20 maj 2009. 

Externa länkarRedigera