Japansk idegran
Japansk idegran (Taxus cuspidata)[2][3] är en barrväxtart.
| Japansk idegran Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Pinophyta |
| Klass | Barrväxter Pinopsida |
| Ordning | Tallordningen Pinales |
| Familj | Idegransväxter Taxaceae |
| Släkte | Idegranar Taxus |
| Art | Japansk idegran Taxus cuspidata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Taxus cuspidata | |
| Auktor | Siebold & Zucc. |
Arten beskrevs av Philipp Franz von Siebold och Joseph Gerhard Zuccarini. Japansk idegran ingår i släktet idegranar och familjen idegransväxter.[4][5][6] Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[6]
Trädet växer vilt i Japan, Koreanska halvön, nordöstra Kina och östra Ryssland.[1] Träden blir 10–18 meter höga. Den är också en prydnadsväxt, dock en giftig sådan.
Arten växer i kulliga områden och i bergstrakter mellan 100 och 1600 meter över havet. Den ingår i barrskogar och i blandskogar. I nordöstra Kina är typiska andra barrträd i samma skogar arter som Abies nephrolepis, Picea jezoensis, koreatall och dahurlärk. I östra Ryssland och norra Japan hittas japansk idegran ofta tillsammans med Abies sachalinensis, Picea glehnii, japansk lärk och med olika lövträd. I södra Japan domineras skogarna av arter från lönnsläktet och andra lövträd som Ulmus davidiana, Tilia japonica, Juglans ailanthifolia och Quercus mongolica.[1]
För artens trä förekommer flera olika användningsområden som för möbler eller för verktyg. Inom den traditionella asiatiska medicinen brukas extrakt från barken, träet, barren och rötterna. Dessutom utvinns ett botemedel mot cancer från japansk idegran. När de giftiga alkaloiderna avlägsnas kan oljan från artens frön användas.[1]
Vilda bestånd av japansk idegran är sällsynta men arten är vanlig i brukade skogar. Den är även ett typiskt träd för bonsai. Året 1855 introducerade Robert Fortune japansk idegran i Europa. Den infördes senare även i Nordamerika.[1]
På grund av det intensiva bruket försvann några mindre populationer. I andra områden är japansk idegran vanligt förekommande. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Underarter redigera
Arten delas in i följande underarter:[4]
- T. c. nana
- T. c. cuspidata
Källor redigera
- ^ [a b c d e f] Katsuki, T. & Luscombe, D. 2013 Taxus cuspidata . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 9 juni 2020.
- ^ Bean, W.J. (1980) Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4, John Murray, London
- ^ Siebold & Zucc. (1846) , In: Abh. Math.-Phys. Cl. Königl. Bayer. Akad. Wiss. 4 (3): 232.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11
- ^ [a b] Dyntaxa Taxus cuspidata
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Japansk idegran.
Wikispecies har information om Taxus cuspidata.
