Jane Powell, född Suzanne Lorraine Burce den 1 april 1929 i Portland, Oregon, död 16 september 2021 i Wilton, Connecticut,[1] var en amerikansk skådespelare, sångare och dansare. Powell kontrakterades av Metro-Goldwyn-Mayer 1943. Hennes sång, dans och skådespelartalanger nyttjades i musikalfilmer som Vi träffas i kväll (1948, med vännen Elizabeth Taylor), Kungligt bröllop (1951, med Fred Astaire), Sju brudar, sju bröder (1954, med Howard Keel) och Hallå sjömän (1955, med Vic Damone och Debbie Reynolds).

Jane Powell
Jane Powell år 1952
Jane Powell år 1952
FöddSuzanne Lorraine Burce
1 april 1929
Oregon Portland, Oregon
USA Förenta Staterna
Död16 september 2021 (92 år)
Connecticut Wilton, Connecticut
USA Förenta Staterna
Aktiva år1944–2007
MakeGeary Steffen
(1949–1953: skilda)
Patrick Nerney
(1954–1963: skilda)
James Fitzgerald
(1965–1975: skilda)
David Parlour
(1978–1981: skilda)
Dickie Moore
(1988–2015: hans död)
Betydande roller
Judy Foster i Vi träffas i kväll
Polly Bradford i Fest ombord
Ellen Bowen i Kungligt bröllop
Milly i Sju brudar, sju bröder
IMDb SFDb

Karriär redigera

Powell sjöng i radio redan som barn och kom in vid filmen som 15-åring. Hon vann snabbt stor popularitet tack vare sin livfulla personlighet och vackra sångröst. Hon spelade ofta unga oerfarna flickor som upplevde sin första kärleksaffär. Hennes bästa roll är i musikalen Sju brudar, sju bröder (1954).

Jane Powell drog sig tillbaka från filmen 1958 och framträdde sedan på scen och nattklubbar.

Hon gav ut sina memoarer, The Girl Next Door ... And How She Grew, 1988.

Powell var gift fem gånger, och hade tre barn från sina två första äktenskap. Hennes femte och längsta äktenskap var med skådespelaren Dickie Moore, de var gifta från 1988 fram till Moores död 2015.

Filmografi i urval redigera

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar redigera