Öppna huvudmenyn

James Keiller (1836–1918)

svensk industri- och affärsman

James Keiller den äldre, född 21 mars 1836 i Lerum, död 22 mars 1918 i Göteborg, var en svensk industri- och affärsman samt direktör vid den mekaniska verkstaden samt skeppsvarvet Göteborgs Mekaniska Verkstad i Göteborg.

James Keiller
James Keiller Svenska industriens män.jpg
Porträtt av Keiller ur Svenska industriens män från 1875.
Född21 mars 1836[1]
Partille församlingSverige
Död22 mars 1918[1] (82 år)
Göteborgs Kristine församlingSverige
NationalitetSvensk
SysselsättningAffärsidkare
BarnJames Keiller (f. 1867)
FöräldrarAlexander Keiller
Maria Lovisa Wijk
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

James Keiller var elev vid Chalmerska slöjdskolan samt vid tekniska skolor i utlandet.[2] Keillers fars företag gick i konkurs 1867, och verksamheten kom att omorganiseras, där James Keiller blev chef för det nybildade Göteborgs Mekaniska Verkstads Aktiebolag.

James Keiller donerade 1906 området kring Ramberget i Göteborg till Göteborgs stad som här lät uppföra Keillers Park enligt dennes önskemål. Han sålde samtidigt Göteborgs Mekaniska Verkstads Aktiebolag till ett konsortium och verksamheten kom därefter att heta Göteborgs Nya Verkstads Aktiebolag.

FamiljRedigera

James Keiller var son till Götaverkens (då Keillers Mekaniska) grundare, skotten Alexander Keiller och Maria Lovisa Keiller, född Wijk. Han gifte sig 8 mars 1866 med Hilda Falck (1839-1927), dotter till grosshandlare Johan Anders Falck och Wilhelmina Prytz.[3]

De fick 1867 en son, James Keiller ("den yngre"), gift 1903 med Alice Lyon (född 1869), dotter till konsul John Lyon och Carolina, född Zachau.[4]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] James Keiller, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 11409
  2. ^ Svenskt porträttgalleri XVII : Ingeniörer, Albin Hildebrand, Hasse W. Tullbergs förlag, Stockholm 1905 s. 137
  3. ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 - Biografisk matrikel del II, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s.99-100
  4. ^ Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok, Hugo Brusewitz, Hugo Brusewitz Förlag, Göteborg 1923 s. 165

Vidare läsningRedigera