James Butler, 1:e hertig av Ormonde

James Butler, 12:e earl och 1:e hertig av Ormonde, född den 19 oktober 1610 i London, död den 21 juli 1688Kingston Lacy i Dorset, var en irländsk aristokrat, sonson till Walter Butler, 11:e earl av Ormonde, son till Thomas Butler, viscount Thurles, far till Thomas Butler, 6:e earl av Ossory.

James Butler, 1:e hertig av Ormonde
James Butler, 1st Duke of Ormonde by William Wissing.jpg
Född1610[1][2][3]
ClerkenwellStorbritannien
Död1688[1][2][3] (77 år)
Kingston Lacy
BegravdWestminster Abbey
MedborgarskapStorbritannien
Utbildad vidTrinity College, Dublin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningStatsperson
Befattning
Ledamot av Irlands Privy Council
Chancellor of the University of Oxford (1669–1688)
Politiskt partikavaljer
MakaElizabeth Butler
(g. 1629–)[4][5]
BarnThomas Butler, Viscount Thurles[6][4]
Thomas Butler, 6:e earl av Ossory (f. 1634)[4]
Richard Butler, 1:e earl av Arran (f. 1639)[6][4]
Elizabeth Stanhope (f. 1640)[4]
John Butler, förste och siste earl av Gowran (f. 1643)[6][4]
Lady Mary Butler (f. 1646)[6][4]
FöräldrarThomas Butler, Viscount Thurles
Elizabeth, Lady Thurles
Utmärkelser
Strumpebandsorden
Redigera Wikidata
James Butler, 1:e hertig av Ormonde, porträtt av William Wissing.

Ormonde fick genom Jakob I:s försorg protestantisk uppfostran samt hjälptes av Karl I till giftermål med arvtagerskan till den butlerska släktens arvfiendes, huset Desmonds, stora jordagods. Han understödde kraftigt Strafford under större delen av den tid denne var Irlands styresman och rekommenderades av honom till lordlöjtnantsämbetet, vilket han erhöll 1644, sedan han några år som Karl I:s förtroendeman (upphöjd till markis 1642) och med parlamentets gillande bekämpat den nationella irländska upprorsrörelsen.

James Butler, 1:e hertig av Ormonde, porträtt av John Michael Wright.
James Butler, 1:e hertig av Ormonde, porträtt av sir Peter Lely.

Hans mellanställning mellan parlamentspartiet och rebellerna blev de följande åren allt svårare, och efter en ihärdig kamp till kungadömets försvar tvingades han 1647 utrymma Irland åt engelska parlamentets anhängare. Ormonde underhöll förbindelser med Karl under dennes fångenskap på Isle of Wight och återvände hösten 1648 som kunglig befälhavare till Irland, där han underlättade försoningen mellan de katolska rebellerna och kungens anhängare samt vid underrättelsen om Karl I:s avrättning genast utropade Karl II till kung.

Ormonde anföll Dublin och erövrade Drogheda, men Cromwell och Ireton stabiliserade september–december 1649 parlamentets välde på ön, och i december 1650 måste Ormonde fly till Frankrike, där han sedermera tillhörde Karl II:s närmaste omgivning och av honom användes i viktiga diplomatiska uppdrag. Han undersökte redan 1658 vid ett hemligt besök i England utsikterna för en rojalistisk resning, tog verksam del i förhandlingarna med Monck och belönades efter restaurationen med en mängd ämbeten och hedersbevisningar.

Så blev han bland annat 1661 engelsk rikshovmästare (lord high steward) och irländsk hertig samt som lordlöjtnant åter Irlands regent. Från denna post avlägsnades han 1669 genom intriger av Buckingham och Arlington, levde sju år i onåd – då han 1670 utsattes för ett mystiskt mordförsök av stråtrövaren Blood – men blev åter lordlöjtnant 1677–82 och 1684 samt upphöjdes 1683 till engelsk hertig. Ormonde, vars offentliga verksamhet alltid kännetecknats av obrottslig lojalitet mot huset Stuart, begravdes i Westminster Abbey.

Hans syster Eleanor Butler (d.1682) gifte sig med Donagh MacCarthy (död 1665) förste Earlen av Clancarty, ättling av den gamla kungadynastin i Desmond.

ReferenserRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Butler, James B., den 12:e earlen och 1:e hertigen af Ormonde, 1904–1926.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6668zt4, omnämnd som: James Butler, 1st Duke of Ormonde, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11028.htm#i110274, omnämnd som: James Butler, 1st Duke of Ormonde, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-Butler-12th-earl-and-1st-duke-of-Ormondetopic/Britannica-Online, omnämnd som: James Butler, 12th earl and 1st duke of Ormonde, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p11028.htm#i110274, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]