John Edgar Hoover, känd som J. Edgar Hoover, född 1 januari 1895 i Washington, D.C., död 2 maj 1972 i Washington D.C, var en amerikansk ämbetsman och den förste chefen (Director) för FBI.

J. Edgar Hoover
Hoover-JEdgar-LOC.jpg
FöddJohn Edgar Hoover
1 januari 1895[1][2][3]
Washington, D.C.
Död2 maj 1972[1][2][3] (77 år)
Washington D.C.
BegravdCongressional Cemetery
MedborgarskapUSA
Utbildad vidGeorgetownuniversitet
George Washington University, kandidatexamen i juridik
George Washington University Law School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningOfficer, advokat, politiker, bibliotekarie
Befattning
Direktör för FBI (1935–1972)
ArbetsgivareUSA:s kongressbibliotek
USA:s justitiedepartement (1917–)
Politiskt parti
partilös[4]
Utmärkelser
Public Welfare-medaljen (1939)
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden
Namnteckning
J Edgar Hoover Signature.svg
Redigera Wikidata
En efterlysning från FBI av vänsteraktivisten Kathy Boudin, undertecknad av J. Edgar Hoover 1 maj 1970.

BiografiRedigera

Hoover utbildade sig till jurist vid George Washington University och utsågs 1924 till direktör för The Bureau of Investigation, som 1935 bytte namn till Federal Bureau of Investigation, FBI.

J. Edgar Hoover var chef för FBI i 48 år, från 10 maj 1924 fram till sin död 1972, längre än vad någon annan person någonsin varit chef i den amerikanska förvaltningen. Under sin tid som FBI-chef arbetade han under åtta olika presidenter. Ingen vågade någonsin utmana Hoover, då han med all säkerhet hade synnerligen komprometterande material om varje enskild amerikansk politiker.[5] Det påstås att Hoover hade hemliga personakter för alla kända amerikanska politiker.[6] Enligt policy var pensionsåldern för tjänstemän inom amerikanska staten 70 år men president Lyndon Johnson kringgick den policyn när Hoover fyllde 70 och lät honom fortsätta som FBI-chef.

Hoover överskred ofta sina befogenheter, han beskylls för att ha använt utpressning mot kända personer inom politik, förvaltning, armén och storföretag, samt sysslat med olovlig politisk förföljelse.[7] Hoovers COINTELPRO-program arbetade med ett flertal maffialiknande metoder för att splittra grupper som Socialist Workers Party, Ku Klux Klan, Black Panthers Party, Nation of Islam och Southern Christian Leadership Conference.

Det har spekulerats om att Hoover ska ha varit homosexuell[8] och att maffian i USA hade pornografiska fotografier på Hoover och hans närmaste man, Clyde Tolson, i en homosexuell akt. Detta skulle ha orsakat Hoovers motvillighet till att låta FBI bekämpa den organiserade brottsligheten.[9][10] Misstankarna om Hoovers sexuella läggning och förhållandet med Tolson hade sin huvudsakliga grund i det faktum att båda var ungkarlar, och att Hoover bodde hemma hos sin mor tills hon avled, när Hoover var 43 år. Det ryktades även att Hoover var transvestit. Dessa spekulationer har dock aldrig bevisats.

Hoover avled den 2 maj 1972 i sitt hem av en hjärtinfarkt, han efterträddes som FBI-chef av L. Patrick Gray. Hoover testamenterade merparten av sina tillgångar till Clyde Tolson. Hoover är begraven tillsammans med sina föräldrar och syster på Congressional Cemetery i Washington.

J. Edgar Hoover Building är namngiven efter honom.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6kk98z7, omnämnd som: J. Edgar Hoover, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 499, omnämnd som: J. Edgar Hoover, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, The Guardian.[källa från Wikidata]
  5. ^ http://www.thedailybeast.com/articles/2011/08/02/fbi-director-hoover-s-dirty-files-excerpt-from-ronald-kessler-s-the-secrets-of-the-fbi.html thedailybeast.com läst 2012-10-18
  6. ^ http://m.washingtonpost.com/opinions/five-myths-about-j-edgar-hoover/2011/11/07/gIQASLlo5M_story.html läst 2012-10-18
  7. ^ hittat bland Cox, John Stuart and Theoharis, Athan G. (1988). The Boss: J. Edgar Hoover and the Great American Inquisition. Temple University Press. ISBN 0-87722-532-X
  8. ^ Jennifer Terry (1999). An American Obsession: Science, Medicine, and Homosexuality in Modern Society. University of Chicago Press. sid. 350. ISBN 0-226-79366-4 
  9. ^ http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/northamerica/usa/1447439/Hoover-let-FBIs-Mafia-snitches-get-away-with-murder.html läst 2012-10-18
  10. ^ http://news.google.com/newspapers?nid=1314&dat=19930205&id=x1xWAAAAIBAJ&sjid=MPADAAAAIBAJ&pg=4054,1626519 läst 2012-10-19

Externa länkarRedigera