Ivar Nilssons ätt är en konventionell benämning på en svensk medeltida högfrälsesläkt som, i likhet med Lindöätten, hade en fyrstyckad sköld som sitt sigillvapen.

Ivar Nilssons ätt
Fyrstyckad vapensköld för Ivar Nilssons ätt
Känd sedan1305
StamfarNils
SätesgårdVillberga
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadbörjan av 1400-talet

HistoriaRedigera

Som släktens stamfar räknas en endast genom sonens patronymikon känd man vid namn Nils som bör ha varit född under 1200-talets andra hälft.

Sonen Magnus Nilsson var riddare[1] och riksråd och är nämnd levande 1305–1329. Hans sätesgård var Villberga i socknen med samma namn i Trögden, Uppland.

Namnet Ivar kom in i släkten först i den tredje kända generationen, då Nils sonson Nils Magnusson gifte sig med en dotter till fähirden i Tønsberg som hette Ivar Nilsson.

Nils Magnusson är 1356 omnämnd som kung Eriks råd.

Släkten dog ut i början av 1400-talet.

SläkttavlaRedigera

  1. Nils
    1. Magnus Nilsson till Villberga (nämnd levande 1305–1329), riddare.
      1. Nils Magnusson, riksråd. Gift med dotter till Ivar Nilsson, fähird i Tønsberg

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand