István Bittó, född 3 maj 1822 i Sárosfa, död 7 mars 1903 i Budapest, var en ungersk politiker.

István Bittó
Född3 maj 1822
Blatná na Ostrove, Slovakien
Död7 mars 1903 (80 år)
Budapest
Medborgare iUngern
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns första parlament, Dunaszerdahelys individuella valdistrikt (1848–1849)[1]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns andra parlament, Szigetvárs individuella valdistrikt (1861–1861)
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns tredje parlament, Szigetvárs individuella valdistrikt (1865–1868)[2]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
mandatperioden 1869-1872 och mandatperioden 1872-1875, Abrudbányas individuella valdistrikt (1869–1872)[3]
Ungerns justitieminister
regeringen Andrássy och regeringen Lónyay (1871–1872)[4]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
mandatperioden 1872-1875, Dunaszerdahelys individuella valdistrikt (1872–1875)[5]
Ungerns premiärminister (1874–1875)[6][7]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns sjätte parlament, Zuránys individuella valdistrikt (1875–1878)
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns sjunde parlament, Zuránys individuella valdistrikt (1878–1881)[8]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns åttonde parlament, Zuránys individuella valdistrikt (1881–1884)[8]
Ledamot av magnathuset (1899–1903)
Politiskt parti
Deák Party[9]
Peace Party[10]
Liberala partiet[11]
United Opposition[8]
Moderate Opposition[8]
Redigera Wikidata

Bittó deltog i revolutionen 1848 och flydde efter kapitulationen i Világos 1849 till utlandet, men återkom 1851. Ifrån 1861 var han oavbrutet ledamot i ungerska deputeradekammaren, till vars vice president han valdes 1869–72. I juni 1871 inträdde han såsom justitieminister i Gyula Andrássys kabinett, men när denne samma år övertog ledningen av Österrike-Ungerns utrikespolitik och Menyhért Lónyay blev ungersk ministerpresident, drog sig Bittó tillbaka och utvecklade i de därpå följande stormiga parlamentsstriderna en inflytelserik verksamhet. Han blev ministerpresident den 25 mars 1874, men avgick redan 11 februari 1875, varefter han stod utanför partierna i riksdagen.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 88, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 295, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 22 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 277, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 22 juni 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ József Bölöny & László Hubai, Magyarország kormányai, femte utgåvan, Akadémiai Kiadó, 2004, s. 250.[källa från Wikidata]
  5. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 416, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 22 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ágnes Kenyeres (red.), Magyar életrajzi lexikon, Akadémiai Kiadó, 1967, 1969, 1981 och 1994, läs onlineläs online, läst: 7 februari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ József Bölöny & László Hubai, József Bölöny & László Hubai, Magyarország kormányai, femte utgåvan, Akadémiai Kiadó, 2004, s. 81, läst: 1 december 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 233, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 8 februari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 277, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 8 februari 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ Orsolya Vágvölgyiné Bene, Orsolya Vágvölgyiné Bene, Békepártiak önmagukról, Yearbook of the Dornyay Béla Museum, Yearbook of the Dornyay Béla Museum, 20012001, s. 98, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, 2020, s. 232, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 8 februari 2023.[källa från Wikidata]