Isak Sahlmoon, född 1 november 1693, död 2 februari 1758, var en svenskt hovrättsråd och lagman.

Biografi redigera

Sahlmoon föddes 1693 och var son till kyrkoherden Isaac Salmonius och Christina Livonius i Färentuna församling. Sahlmoon blev på 1700-talet auskultant vid Stockholms rådhusrätt, landsfiskal 1719 och advokatfiskal vid Livländska hovrätten 10 mars 1720. Han blev på 1720-talet advokatfiskal vid amiralitetskommisionen och Defensionskommissionen. Den 1 april 1732 blev han assessor i Göta hovrätt och hovrättsråd 1 december 1735. Han blev 4 februari 1747 lagman i Östergötlands lagsaga vilken tjänst han sedan hade intill sin död 1758.[1]

Familj redigera

Sahlmoon gifte sig första gången med Brita Christina Westerling. Han gifte sig andra gången med Ewa Juliana von Roland. Hon var dotter till majoren Carl von Roland.[1]

Bibliografi redigera

  • 1719 – Lyck önskan till hans konglige höghet arf- printzen Friderich, land-grefwen och arf-printzen af Heszen, furste til Hirschfeld, Stockholm.[2]
  • 1731 – Kort berättelse om manufacturer och fabriquer, deras första ursprung och flyttande ifrån den ena orten til den andra, Stockholm.[3]

Referenser redigera

  • Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273 

Noter redigera

  1. ^ [a b] Låstbom, August Theodor (1843). Swea och Götha höfdinga-minne sedan 1720. Konungariket Norges ståthållare, stifts-amtsmän, amtmän och commendanter sedan år 1814, eller detta rikes förening med Sverige D. 2. Upsala: Wahlström & Låstbom. sid. 132. Libris 1960573 
  2. ^ Sahlmoon, Isaac (1719). Lyck önskan till hans konglige höghet arf- printzen Friderich, land-grefwen och arf-printzen af Heszen, furste til Hirschfeld, grefwe till Catzen-Ellnbogen, Dietz, Ziegenheim, Nidda och Schaumburg &c. &c. uppå det ingående ny- åhr 1719./(Jsaac: Sahlmon.) =S. impr=.. Stockholm. Libris 2432156 
  3. ^ Sahlmoon, Isaac (1731). Kort berättelse om manufacturer och fabriquer, deras första ursprung och flyttande ifrån den ena orten til den andra. Såsom ock uti hwilke riken och länder de nu för tiden äro inrättade, med de brukade sätt och medel til deras införande;: jemte hwad ändringar, nytta eller skada de förorsakat. Af J.S. Stockholm, tryckt hos Benjamin G. Schneider. [1731.]. Stockholm: (Schneider. Libris 2414816 

Externa länkar redigera