Isaak Izrailevitj Brodskij (ryska: Исаак Израилевич Бродский), född 6 januari 1884 i Sofijevka nära BerdjanskKrim, död 14 augusti 1939 i Leningrad, var en rysk konstnär, känd som en av Sovjetunionens främsta målare. Han gjorde flera porträtt av Lenin och Stalin samt målningar ur Sovjets revolutionära historia.

Isaak Brodskij
Född25 december 1883 (g.s.)[1]
Sofijivka[2][1]
Död14 augusti 1939[3][4][5] (55 år)
Sankt Petersburg[6][7][8]
BegravdLiteratorskije mostki
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ryska SFSR och Sovjetunionen
Utbildad vidHögre konstnärliga skolan vid den kejserliga konstakademien
Odessas konstskola
SysselsättningMålare[9], fotograf, bildkonstnär, konstnär[10][11][12], grafiker[9]
Utmärkelser
Leninorden[13]
Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Isaak Brodskij föddes i en judisk köpmansfamilj i guvernementet Taurien i Kejsardömet Ryssland. Vid sekelskiftet 1900 gick han i konstskola i Odessa. År 1902 flyttade han till Sankt Petersburg där han studerade vid Ryska konstakademien fram till 1908. En av hans lärare var den kände konstnären Ilja Repin. Brodskijs tidiga måleri - porträtt, landskap och genremåleri - är gjorda i en realistisk tradition men med impressionistiska stildrag.

Brodskij deltog återkommande i grupputställningar. Åren 1916, 1917 och 1922 deltog han bland annat i konstnärsgruppen Vandrarnas (Peredvizjnikerna) vandringsutställningar. Han ställde även ut utomlands; 1913 fick han en guldmedalj vid den internationella konstutställningen i München.

Efter revolutionen 1917 var han engagerad i aktiviteter för den nya Sovjetstaten. Han deltog i diskussioner om konstens och konstnärens roll i ett socialistiskt samhälle och var medlem i flera olika konstnärsgrupper. År 1921 hade han sin första separatutställning och 1924 gick han med i Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund (AChRR). Brodskijs konst hade nu förändrats till en realistisk stil i Vandrarnas anda men med revolutionärt innehåll. Målningen Lenin vid Putilovfabriken 1917 som han gjorde vid denna tid fick Grand Prix-medaljen vid Världsutställningen i Paris 1937.

Under 1930-talet var Brodskij lärare vid Konstakdemien och från 1934 dess rektor. Han blev tilldelad en stor lägenhet i centrala Leningrad som idag är ett museum.

Isaak Brodskij var en av de mest framstående representanterna för den socialistiska realismen i Sovjetunionen. Han gjorde målningar ur landets revolutionära historia och porträtt av Lenin, Stalin och andra ledare inom kommunistpartiet och armén. Hans kanske mest kända och mest omtyckta verk är Lenin i Smolnyjinstitutet 1917 som han målade 1930.

Brodskij erhöll Leninorden, Sovjetunionens högsta utmärkelse, 1934 och utsågs 1938 till Folkets artist.

Isaak Brodskij avled i Leningrad 1939 och ligger begravd på Volkovokyrkogården.

Exempel

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 1884210, läs online och läs online, läst: 12 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.yivoencyclopedia.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бродский Исаак Израилевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, russia-in-your-letterbox.ru .[källa från Wikidata]
  5. ^ Isaak Izraelovich Brodski, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 12747, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бродский Исаак Израилевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, commons.wikimedia.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.rusartnet.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 119016, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Satirical Journals of the First Russian Revolution, 1905-1907: A Brief Introduction, vol. 19, 1, Experiment, 2013, s. 17-23, 10.1163/2211730X-12341240, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Getty Images, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Invaluable.com, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969.[källa från Wikidata]