Isaak Izrailevitj Brodskij (ryska: Исаак Израилевич Бродский), född 6 januari 1884 i Sofijevka nära BerdjanskKrim, död 14 augusti 1939 i Leningrad, var en rysk konstnär, känd som en av Sovjetunionens främsta målare. Han gjorde flera porträtt av Lenin och Stalin samt målningar ur Sovjets revolutionära historia.

Isaak Brodskij
Isaak Brodsky.jpg
Född1884[1][2]
Sofijevka[3][2]
Död14 augusti 1939[4][5][6] (55 år)
Sankt Petersburg[7][8][9]
BegravdLiteratorskije mostki
MedborgarskapKejsardömet Ryssland, Ryska SFSR och Sovjetunionen
Utbildad vidHögre konstnärliga skolan vid den kejserliga konstakademien Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMålare[1], fotograf, bildkonstnär, konstnär[10][11][12], grafiker[1]
Utmärkelser
Leninorden
Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Isaak Brodskij föddes i en judisk köpmansfamilj i guvernementet Taurien i Kejsardömet Ryssland. Vid sekelskiftet 1900 gick han i konstskola i Odessa. År 1902 flyttade han till St Petersburg där han studerade vid Ryska konstakademien fram till 1908. En av hans lärare var den kände konstnären Ilja Repin. Brodskijs tidiga måleri - porträtt, landskap och genremåleri - är gjorda i en realistisk tradition men med impressionistiska stildrag.

Brodskij deltog återkommande i grupputställningar. Åren 1916, 1917 och 1922 deltog han bland annat i konstnärsgruppen Vandrarnas (Peredvizjnikerna) vandringsutställningar. Han ställde även ut utomlands; 1913 fick han en guldmedalj vid den internationella konstutställningen i München.

Efter revolutionen 1917 var han engagerad i aktiviteter för den nya Sovjetstaten. Han deltog i diskussioner om konstens och konstnärens roll i ett socialistiskt samhälle och var medlem i flera olika konstnärsgrupper. År 1921 hade han sin första separatutställning och 1924 gick han med i Det revolutionära Rysslands konstnärsförbund (AKhRR). Brodskijs konst hade nu förändrats till en realistisk stil i Vandrarnas anda men med revolutionärt innehåll. Målningen Lenin vid Putilovfabriken 1917 som han gjorde vid denna tid fick Grand Prix-medaljen vid Världsutställningen i Paris 1937.

Under 1930-talet var Brodskij lärare vid Konstakdemien och från 1934 dess rektor. Han blev tilldelad en stor lägenhet i centrala Leningrad som idag är ett museum.

Isaak Brodskij var en av de mest framstående representanterna för den socialistiska realismen i Sovjetunionen. Han gjorde målningar ur landets revolutionära historia och porträtt av Lenin, Stalin och andra ledare inom kommunistpartiet och armén. Hans kanske mest kända och mest omtyckta verk är Lenin i Smolnyjinstitutet 1917 som han målade 1930.

Brodskij erhöll Leninorden, Sovjetunionens högsta utmärkelse, 1934 och utsågs 1938 till Folkets artist.

Isaak Brodskij avled i Leningrad 1939 och ligger begravd på Volkovokyrkogården.

ExempelRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 119016, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Stora ryska encyklopedin, Большая Российская энциклопедия, no value, ISBN 978-5-85270-320-0, Stora ryska encyklopedin-ID: 1884210, läs online, läst: 12 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.yivoencyclopedia.org.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бродский Исаак Израилевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, russia-in-your-letterbox.ru.[källa från Wikidata]
  6. ^ Isaak Izraelovich Brodski, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 12747, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бродский Исаак Израилевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, commons.wikimedia.org.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.rusartnet.com.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Satirical Journals of the First Russian Revolution, 1905-1907: A Brief Introduction, vol. 19, 1, Experiment, 2013, s. 17-23, doi: 10.1163/2211730X-12341240, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Getty Images, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Invaluable.com, läs online.[källa från Wikidata]