Instängningssatsen, även satsen om de två polismännen, polislemmat, klämsatsen, är en sats (ibland sedd som ett lemma) inom matematisk analys. Satsen innebär att om funktionen f är större än g men mindre än h (g < f < h), i ett visst intervall, måste f vara lika med g och h om både h och g närmar sig en punkt p.

Ett exempel på instängningssatsen, g=blå kurva, f=svart kurva och h=röd kurva.
Svart kurva visar grafen till

Satsen kan skrivas

Låt I vara ett intervall som innehåller punkten a. Låt f, g, och h vara funktioner definierade på intervallet I, utom möjligtvis för punkten a. Antag att för varje x i I skilt från a

och att

Då måste

Namnet satsen om de två polismännen härstammar från jämförelsen att de två polismännen Gustav (g) och Harald (h) med boven Frans (f) mellan sig rör sig mot fängelset; då Gustav och Harald närmar sig fängelset har Frans ingen annanstans att ta vägen än att följa med.

Exempel redigera

Funktion av en variabel redigera

 
Olikheten
 
illustrerad på enhetscirkeln

Gränsvärdet

 

kan bevisas med instängningssatsen. För 0 < x < π/2 kan det visas att

 

Division med sin(x) ger

 
 
 

och instängningssatsen ger då

 

och således är

 

Funktion av två variabler redigera

 
 

Instängningssatsen kan användas även för funktioner av flera variabler. I till exempel fallet f : R2R blir funktionsvillkoren

 

för alla (x, y) i en omgivning till gränsvärdespunkten. Ett villkor är att målfunktionen verkligen har ett gränsvärde i den givna punkten. Satsen kan därför användas för att visa att en funktion har ett gränsvärde i en given punkt, men kan inte användas för att visa att gränsvärdet inte existerar. [1]

 
 

Visa att gränsvärdet

 

existerar.

 
 
 
 
 
 

därför är, enligt instängningssatsen,

 

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Stewart, James (2008). ”Chapter 15.2 Limits and Continuity”. Multivariable Calculus (6th). sid. 909–910. ISBN 0495011630