Ingemar Krusell
Arne Ingemar Krusell, född 27 april 1934 i Borgehage i Borgholms kommun på Öland,[2] död 19 mars 2017,[3] var en svensk ämbetsman inom polisväsendet och biträdande spaningsledare i Palmeutredningen 1988–1990.
| Ingemar Krusell | |
| Född | 27 april 1934[1] |
|---|---|
| Död | 19 mars 2017 (82 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Redigera Wikidata | |
Utbildning och de första åren som polis redigera
Krusell studerade vid Ölands folkhögskola. Efter att värnplikten fullgjorts vid I11 i Växjö i mitten av 1950-talet flyttade han till Stockholm för studier vid Polishögskolan.[4]
Han inledde sin karriär inom polisväsendet som patrullerande polis inom Mariapolisen i Stockholm.[4] Efter några år vid ordningspolisen anställdes han vid kriminalpolisen inom våldsroteln. Han medverkade bland annat vid polisinsatserna under Norrmalmstorgsdramat och var delaktig i förundersökningen efter ambassadockupationen i Stockholm 1975.
Palmeutredningen redigera
Efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 sändes Krusell av Hans Holmér till Bundeskriminalamt i Wiesbaden. I en artikel i Polistidningen nr 4 från april 1986 framför Krusell teorin att en anonym gärningsmannagrupp, till exempel knuten till något lands säkerhetstjänst utfört mordet. Senare blev han övertygad av tanken på Christer Pettersson som gärningsman och höll fast vid den teorin fram till sin pensionering.
När Hans Ölvebro tog över Palmeutredningen i mars 1988 blev Krusell biträdande spaningsledare och kom att arbeta med bland annat PKK-spåret och Christer Pettersson. År 1990 tog han avsked från posten inom spaningsledningen och fortsatte vid kriminalpolisen, vid sin pensionering 1995 var han chef för kriminalpolisen i Söderort.
Efter pensionen redigera
Som pensionär var Krusell flitigt anlitad som föreläsare och var en aktiv artikelförfattare i såväl svensk som tysk fackpress. Han skrev även artiklar för dagstidningen Ölandsbladet.[4] 1998 gav han ut en bok om Palmemordet, Palmemordets nakna fakta, i vilken han framförde sin övertygelse om att Christer Pettersson var skyldig till mordet.[2] Han skrev förordet till Viking Johanssons bok Mordnatten – vittnenas berättelser från 2016, boken är en faksimilutgåva av vittnesmål från natten Olof Palme mördades.[5]
Författaren Lars Borgnäs samtalade med Krusell vid flera tillfällen tiden innan hans död. Samtal som delvis redovisas i Borgnäs bok Olof Palmes sista steg: I sällskap med en mördare från 2020. Enligt Borgnäs hade Krusell vid tiden för samtalen börjat omvärdera omständigheterna kring mordet och frångått sin starka tro på Christer Pettersson som gärningsman. Den förändrade synen på mordet skapade enligt Borgnäs problem när Krusell på ett ärligt sätt försökte skriva sina memoarer.[6]
Familj redigera
Ingemar Krusell gifte sig 1957 med Ursula, tillsammans fick de tre barn.[4] Han är begravd på Borgholms kyrkogård.[7]
Bibliografi redigera
- Palmemordets nakna fakta: mordutredningen och brottsmisstankarna mot Christer Pettersson i 10-årigt perspektiv, 1998
Referenser redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Krusell, Ingemar (1998). Palmemordets nakna fakta: mordutredningen och brottsmisstankarna mot Christer Pettersson i 10-årigt perspektiv
- ^ ”Minnessida för Ingemar Krusell”. https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_ads.php?order_id=542085&set_site_id=2&cat=ads&sign=33fb176a0ff8db1889b79da4c246e32f. Läst 22 mars 2017.
- ^ [a b c d] ”Ingemar Krusell har avlidit”. Ölandsbladet. 22 mars 2017.
- ^ ”Mordnatten - vittnenas berättelser”. Bladh by Bladh. https://www.bladhbybladh.se/produkt/mordnatten/. Läst 6 februari 2022.
- ^ Dan Hörning. Palmemordet: 217. Olof Palme sista steg del 1 med Lars Borgnäs (25 mars 2020). Lyssna på programmet (längd 41:10). URL hämtad 6 februari 2022.
- ^ FinnGraven