Indisk mungo eller bara mungo[3] (Urva edwardsii syn. Herpestes edwardsii) är ett omnivoriskt rovdjur i familjen manguster (Herpestidae). Arten beskrevs av É. Geoffroy Saint-Hilaire 1818.[4][5]

Indisk mungo
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Herpestes edwardsii
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljManguster
Herpestidae
SläkteHerpestes
ArtIndisk mungo
H. edwardsii
Vetenskapligt namn
§ Herpestes edwardsii
AuktorÉ. Geoffroy, 1818
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Herpestes edwardsi (annan stavning)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken

redigera

Arten når en kroppslängd mellan 36 och 45 cm och därtill kommer en cirka 35 cm lång svans. Vikten varierar mellan 0,9 och 1,7 kg. Indisk mungo har en smal och långsträckt bål samt jämförelsevis korta extremiteter. Pälsen har en silvergrå grundfärg och fötterna är vanligen lite mörkare. Svansens spets och ansiktet uppvisar rödaktiga skuggor.[6]

Utbredning och habitat

redigera

Djurets naturliga utbredningsområde sträcker sig från östra delen av Arabiska halvön över Afghanistan och Pakistan till den Indiska subkontinenten. Indisk mungo förekommer i olika habitat, men föredrar gräsmarker med några buskar. I bergstrakter förekommer den upp till 2 500 meter över havet.[1]

Arten introducerades i flera regioner där den skulle jaga skadedjur.[6] Den lever därför idag på olika japanska öar, men inte på Ryukyuöarna och inte heller på Mauritius, dessa uppgifter i äldre avhandlingar är förväxlingar med den javanesiska mungon (Herpestes javanicus).[1]

Levnadssätt

redigera

Individerna är främst aktiva på dagen och lever ensamma, men ibland förekommer små familjegrupper. De vilar bland annat i bergssprickor eller andra gömställen. Födan utgörs huvudsakligen av små däggdjur, fåglar, ödlor och ormar. Indisk mungo är en allätare, dock, och äter även insekter, skorpioner, andra ryggradslösa djur, samt frukter, bär och rötter.[6] Arten rör sig mycket snabbt och den angriper därför även giftormar. Mungon flyttar undan ormens bett tills ormen är uttröttad och sedan dödar mungon kräldjuret. Mungon är inte immun mot ormens gift, men ofta tränger ormens tänder inte genom mungons yviga och täta päls om den skulle bli biten.[7]

Honor kan para sig två eller tre gånger per år och efter 60 till 65 dagars dräktighet föds två till fyra ungar. Fyra till fem veckor efter födelsen slutar honan att ge di.[6]

Indisk mungo och människor

redigera

Djuret jagas i vissa delar av utbredningsområdet av den regionala befolkningen för köttets och pälsens skull, och ibland fångas unga individer som sedan blir sällskapsdjur. Allmänt betraktas beståndet som stabilt och arten listas av IUCN som livskraftig (Least Concern).[1]

I regioner där arten introducerades för att bekämpa råttor och andra skadedjur blev den delvis själv ett problem. Den jagade även andra djur som betraktas som nyttiga, och mungon kan överföra smittsjukdomar som rabies.

Underarter

redigera

Arten delas in i följande underarter:[4]

  • H. e. edwardsii
  • H. e. ferrugineus
  • H. e. lanka
  • H. e. montanus
  • H. e. nyula

Indisk mungo i media

redigera

Den skicklige ormdödaren Rikki-Tikki-Tavi i Djungelboken är en indisk mungo.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 16 april 2011.
  1. ^ [a b c d] Urva edwardsiiIUCN:s rödlista, auktor: Mudappa, D. & Choudhury, A. 2015, läst 6 oktober 2024.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Herpestes edwardsi
  3. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.15, läst 2018-09-01.
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/herpestes+edwardsi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d] Indian grey mongoose Arkiverad 9 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., ARKive.org (engelska), läst 15 maj 2011.
  7. ^ Graham, E. 2004 Herpestes edwardsi på Animal Diversity Web (engelska), besökt 15 maj 2011.

Tryckta källor

redigera
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar

redigera