Azurkardinal[2] (Cyanoloxia glaucocaerulea) är en fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.[3]
| Azurkardinal Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kardinaler Cardinalidae |
| Släkte | Cyanoloxia |
| Art | Azurkardinal C. glaucocaerulea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cyanoloxia glaucocaerulea | |
| Auktor | (d'Orbigny & Lafresnaye, 1837) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Indigotjocknäbb | |
Utseende redigera
Azurkardinalen är en medelstor och kraftig finkliknande fågel med litet huvud och tjock näbb. Hanen är helt blå, glansig på panna och övergump. Honan är mörkbrun ovan och ljusare under.[4]
Utbredning och systematik redigera
Azurkardinalen förekommer i Sydamerika i östra Paraguay, södra Brasilien, Uruguay och nordöstra Argentina.[3] Fågeln anses vara delvis flyttfågel som lämnar de sydligaste delarna av utbredningsområdet och flyttar något norrut vintertid. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap redigera
Tidigare placerades arten som ensam art i släktet Cyanoloxia. Efter genetiska studier[5] inkluderas dock numera även arterna amazonkardinal, blåsvart kardinal och ultramarinkardinal, alla tidigare i Cyanocompsa, i släktet.
Levnadssätt redigera
Azurkardinalen hittas intill ungskog och öppna skogar. Den uppträder vanligen enstaka eller i par. Normalt är den mycket skygg.[4]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Cyanoloxia glaucocaerulea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Brewer, D. (2020). Glaucous-blue Grosbeak (Cyanoloxia glaucocaerulea), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.glbgro1.01
- ^ Bryson, R.W., J. Chaves, B.T. Smith, M.J. Miller, K. Winker, J.L. Pérez-Emán, and J. Klicka (2013), Diversification across the New World within the blue cardinalids (Aves: Cardinalidae), J. Biogeogr. 41, 587-599.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Cyanoloxia glaucocaerulea.
Wikimedia Commons har media som rör Cyanoloxia glaucocaerulea.- Läten på xeno-canto.org
