Imposex
Imposex är en störning hos havslevande snäckor som orsakas av vissa miljögifter. Dessa ämnen medför hormonrubbningar som leder till att honor utvecklar hanliga könsorgan (penis och sädesledare).
Ämnen som orsakar imposex redigera
Det första ämne som konstaterades orsaka imposex var tributyltenn (TBT)[1] som kan vara verksamt vid mycket låga koncentrationer[2], men senare studier har påvisat att andra ämnen som trifenyltenn[3] och etanol[4] kan vara imposexframkallande. TBT har använts som tillsats i bottenfärg för fartyg och påverkar honorna hos arterna purpursnäcka (Nucella lapillus), Voluta ebraea[5], Olivancillaria vesica[6], Stramonita haemastoma[7] och mer än 200 andra marina snäckor. Tributyltenn är sedan 2003 förbjudet av Internationella sjöfartsorganisationen.[8][9]
Missbildningar redigera
Hos purpursnäckan blockerar en utväxande penis hos imposex-honor gradvis äggledaren, men äggproduktionen fortsätter. Senare imposex-stadier innebär sterilitet och en för tidig död hos fertila honor, vilket kan påverka hela populationen.[5][10]
Bioövervakning redigera
Imposex-stadierna hos honor av purpursnäcka och andra snäckor, som stor tusensnäcka (Peringia ulvae) och stor nätsnäcka (Nassarius nitidus) i Östersjön, används för övervakning av tributyltenn-nivån i havet. De två index som används för övervakningen är RPSI (relativ penisstorlex hos honor i förhållande till hanar) och VDSI (Vas Deferens Sequence Index: summan av imposexstadier hos alla insamlade honor dividerat med antalet undersökta honor).[11][12]
Externa länkar redigera
- David Santillo, Paul Johnston och William J. Langston, Tributyltin (TBT) antifoulants: a tale of ships, snails and imposex i Late lessons from early warnings: the precautionary principle 1896-2000, European Environment Agency, 2002.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ Ruiz JM, Quintela M, Barreiro R (1998) Tributyltin and imposex: no uncertainty shown. Mar Ecol Prog Ser 170: sid. 293–294
- ^ Mindre än ett nanogram tenn per liter enligt Gibbs, P. E., Pascoe, P. L. and Burt, G. R., 1988. Sex change in the female dog-whelk, Nucella lapillus, induced by tributyltin from antifouling paints, Journal of the Marine Biological Association, Vol. 68, sid. 715–731.
- ^ Horiguchi, T. (1995). ”Imposex in Japanese gastropods (Neogastropoda and Mesogastropoda): effects of tributyltin and triphenyltin from anti-fouling paints”. Marine Pollution Bulletin (Oxford) 31 (4–12): sid. 402–405. doi:. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V6N-404RMY0-18&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1026249491&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=637bfa79b5ab2d19394e2b32d38a4ef7. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200126212551/http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V6N-404RMY0-18&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1026249491&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=637bfa79b5ab2d19394e2b32d38a4ef7. Läst 21 november 2016.
- ^ Davies, I. M. (1997). ”Sublethal effects of tributyltin oxide on thedog whelk Nucella lapillus”. Marine Ecology Progress Series 158: sid. 191–204. doi:.
- ^ [a b] Castro, Í. B. (2008). ”Imposex in endemic volutid from Northeast Brazil (Mollusca: Gastropoda)”. Brazilian Archives of Biology and Technology (Brazil) 51 (5): sid. 1065–1069. doi:. ISSN 1516-8913. http://www.scielo.br/pdf/babt/v51n5/a24v51n5.pdf.
- ^ Caetano, C. H. S.; Absalão, R. S. (2002). ”Imposex in Olivancillaria vesica vesica (Gmelin) (Gastropoda, Olividae) trom a Southeastern Brazilian sandy beach”. Revista Brasileira de Zoologia (Brazil: Sociedade Brasileira de Zoologia) 19 (2): sid. 215–218. doi:. ISSN 0101-8175. http://www.scielo.br/pdf/rbzool/v19s2/v19supl2a22.pdf.
- ^ Fernandez, M. A. (2002). ”Occurrence of imposex in Thais haemastoma: possible evidence of environmental contamination derived from organotin compounds in Rio de Janeiro and Fortaleza, Brazil”. Cadernos de Saúde Pública (Rio de Janeiro, Brazil: Fundação Oswaldo Cruz) 18 (2): sid. 463–476. doi:. ISSN 0102-311X. Arkiverad från originalet den 2011-09-28. https://web.archive.org/web/20110928062852/http://www.scielosp.org/pdf/csp/v18n2/8275.pdf.
- ^ International Maritime Organisation agrees ban on Tributyltin (TBT) i Propeller 7:1, Januari 2000.
- ^ David Santillo, Paul Johnston och William J. Langston, Tributyltin (TBT) antifoulants: a tale of ships, snails and imposex i Late lessons from early warnings: the precautionary principle 1896-2000, European Environment Agency, 2002.
- ^ Gibbs, P.E., Bryan, G.W.,1986, Reproductive failure in populations of the dog-whelk Nucella lapillus, caused by imposex induced by tributyltin from antifouling paints, J. Mar. Biol. Ass. U.K. 66, sid. 767–777.
- ^ Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar Arkiverad 21 november 2016 hämtat från the Wayback Machine., rapport från Naturvårdsverkets delprogram Metaller och organiska miljögifter i marin miljö Arkiverad 21 november 2016 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Marina Magnusson, Annelie Hilvarsson, Sandra Andersson & Åke Granmo, 2012, Biologiska effekter av organiska tennföreningar Arkiverad 4 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Havet 2012 Arkiverad 21 november 2016 hämtat från the Wayback Machine., rapport från Havsmiljöinstitutet.