Hydrophis coggeri[2] är en ormart som beskrevs av Kharin 1984. Hydrophis coggeri ingår i släktet Hydrophis och familjen giftsnokar och underfamiljen havsormar.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Hydrophis coggeri
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljGiftsnokar
Elapidae
UnderfamiljHavsormar
Hydrophiinae
SläkteHydrophis
ArtHydrophis coggeri
Vetenskapligt namn
§ Hydrophis coggeri
Auktor(Kharin, 1984)
Synonymer
Leioselasma coggeri KHARIN 1984[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Denna orm förekommer i havet från Sulawesi över Nya Guinea och Salomonöarna till Fiji. Kanske når den även Filippinerna och norra Australien. Hydrophis coggeri kan dyka till 45 meters djup. Habitatet utgörs av korallrev och av områden med sjögräs. Denna havsorm äter främst ålar. Honor lägger inga ägg utan föder levande ungar. En upphittad hona var dräktig med tre ungar.[1]

Beståndet påverkas negativ när korallrev försvinner. Hydrophis coggeri har fortfarande ett stort utbredningsområde. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] 2010 Hydrophis coggeri Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ [a b] Kharin V E (1984) A review of sea snakes of the group Hydrophis sensu lato (Serpentes, Hydrophiidae). 3. The genus Leioselasma [in Russian]., Zoologicheskii Zhurnal 63 (10): 1535-1546
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/hydrophis+coggeri/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Hydrophis coggeri i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.