Wikipedia

Hongkongs tunnelbana

Hongkongs tunnelbana (港铁; 港鐵; Gǎngtiě), eller MTR ('Mass Transit Railway'), invigdes den 1 oktober 1979 i dåvarande Brittiska Hongkong och drivs av MTR Corporation. Tunnelbanan har ett nät på 193,4 kilometer spår fördelat på 11 linjer och 93 stationer.[1]

Hongkongs tunnelbana
Admiralty Station 2014 04 part1.JPG
Spår 2, Admiralty Station i Östra Centralen, Hongkong.
Allmänt
PlatsHongkong Hongkong, Kina
Antal linjer11 (urbana linjer, före detta KCR-linjer, DRL, TCL och AEL)
Antal hållplatser93 (2021)
Anslutande linjerHongkongs lokalbana, Shenzhens tunnelbana, Hongkongs spårväg
Antal passagerareöver 4 miljoner per dag
Organisation
Invigd1910 (KCRBS), 1979 (MTR)
ÄgareMTR Corp
Infrastruktur­förvaltareMTR Corp
TrafikoperatörMTR Corp
BiljettoperatörMTR Corp
Tekniska fakta
Banlängd193,4 kilometer
Spårvidd1432–1435* millimeter
Högsta hastighetMaximum: 70–135† km/h
Elektrifierad1979 (MTR), 1980-talet (KCRBS)
* Före detta MTR-linjer 1432 mm. Före detta KCR-linjer 1435 mm.
† DRL 70 km/h, urbana linjer 80 km/h, TCL och AEL 135 km/h.
Linjekarta

Av Hongkongs tunnelbanas linjer är tre före detta KCR-linjer och sju är före detta MTR-linjer, fyra av vilka kallas "urbana linjer" och trafikerar Norra Hongkongön och Kowloon (Kwun Tong Line, Tsuen Wan Line, Island Line och Tsueng Kwan O Line). Linjerna Tung Chung Line, East Rail Line, West Rail Line och Ma On Shan Line är "pendeltågslinjer" på grund av sina rutter, men de är en del av tunnelbanesystemet eftersom de använder samma eller liknande typ av tåg som de urbana linjerna.

Historik redigera

Nuvarande tunnelbanesystemet kontrollerades av två separata företag, KCR (Kowloon-Canton Railway) och MTR (Mass Transit Railway) före 2007.

Östra järnvägarna hette Kowloon-Kantons järnvägar (Brittiska sektionen) fram till 1996 och anslöts direkt till nuvarande Guangshen-järnvägarna i Kina före 1949.

År 1967 presenterades "Hongkongs lokaltrafiksstudie" som innehöll en tunnelbaneplan.

Första MTR-linjen Modifierade Initiala Systemet (Modified Initial System, MIS) lanserades 1979. År 1980 förlängdes den till Centralen.

År 1982 blev MIS två separata linjer, Kwun Tong-linjen och Tsuen Wan-linjen, och tunnelbanan förlängdes till Tsuen Wan som löper genom Sham Shui Po-distrikten.

Tunnelbanan mellan Tsim Sha Tsui Station och Admiralty Station är det enda spår som går genom Viktoriahamnen. År 1989 presenterades nya Östra hamnövergångsstället och Kwun Tong-linjen förlängdes till Quarry Bay Station.

Linjeöversikt redigera

Namn Sträckning Antal stationer Trafik­start Längd
East Rail Line (EAL) Hung Hom
⇅
Lo Wu/Lok Ma Chau 		14 1910 41,5 km
Kwun Tong Line (KTL) Whampoa
⇅
Tiu Keng Leng 		17 1979 17,4 km
Tsuen Wan Line (TWL) Central
⇅
Tsuen Wan 		16 1982 16 km
Island Line (ISL) Kennedy Town
⇅
Chai Wan 		17 1985 16,3 km
Tung Chung Line (TCL) Hong Kong Station
⇅
Tung Chung 		8 1998 31,1 km
Airport Express (AEL) Hong Kong Station
⇅
AsiaWorld-Expo 		5 1998 35,3 km
Tseung Kwan O Line (TKL) North Point
⇅
Po Lam/LOHAS Park 		8 2002 12,3 km
West Rail Line (WIL) Hung Hom
⇅
Tuen Mun 		12 2003 35,7 km
Tuen Ma Line (TML) Tuen Mun
⇅
Wu Kai Sha 		12 2004 17 km
Disneyland Resort Line (DRL) Sunny Bay
⇅
Disneyland Resort 		2 2005 3,3 km
South Island Line (SIL) Admiralty
⇅
South Horizons 		5 2016 7,4 km
  • Island Line löper längs Hongkongöns norra strand i öst-västlig riktning.
  • Tsuen Wan Line går från Hongkongön till bostadsområdena i Kowloon.
  • Kwun Tong Line löper från Yau Ma Tei över till östra Kowloon, och går där över i Tseung Kwan O Line.
  • Airport Express går parallellt med Tung Chung Line från Hongkongön, över till Kowloon och ut till flygplatsen Chek Lap Kok.
  • East Rail Line går från på sydspetsen av Kowloon och upp till en ändstation vid Hongkongs nordgräns strax ovanför Shenzhen.
  • En sidolinje, Ma On Shan Line, öppnades i december 2004 och denna går till Ma On Shan och viktiga delar av distriktet Sha Tin.
  • Det finns två universitetsstationer: stationen HKU ligger vid University of Hong Kong, stationen University ligger vid Chinese University of Hong Kong.
  • Stationerna Lok Ma Chau och Lo Wu ansluter till Shenzhen Metro.

Stationer redigera

Östra järnvägarnas/Nord-syd-linjens (2020-) stationer[2]
Namn Stationnummer Förkortning Öppnad Spår (till LOW/LMC) Spår (till HUH) Anslutande linjer
Admiralty 066 ADM 1980-02-12 7 8 (Slutstation) Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 4)

Island Line (Spår 3, 2)

South Island Line (Östra) (Spår 5, 6)

Exhibition EXH ca 2020 1 2
Hung Hom 000 HUH 1975-11-30 1, 4 Västra järnvägen (Spår 2, 3)
Mong Kok Östra 001 MKK 1969-02-12 1, 2 3
Kowloon Tong 002 KOT 1982-05-06 1 2 Kwun Tong-linjen
Tai Wai 003 TAW 1986-04-23 1 2 Ma On Shan-linjen (Spår 4)
Sha Tin 004 SHT 1910-10-01 1, 2 3, 4
Fo Tan 005 FOT 1985-02-15 1, 2 3, 4
Racecourse 006 RAC 1985-10-01 1, 2
Universitet 007 UNI 1956-09-24 1 2
Tai Po Market 008 TAP 1983-04-07 1, 2 3, 4
Tai Wo 009 TWW 1989-05-09 1 2
Fanling 010 FAN 1910-10-01 1 2
Sheung Shui 011 SHS 1930-05-16 1 2
Lo Wu 012 LOW 1949-10-14 2, 3 (Slutstation) 1, 4 Shenzhens Metro Linje 1
Lok Ma Chau 014 LMC 2007-08-15 1, 2 Shenzhens Metro Linje 4
Kwun Tong-linjens stationer[3]
Namn Stationnummer Förkortning Öppnad Spår (till TIK) Spår (till YMT) Anslutande linjer
Whampoa WHA ca 2016 1
Ho Man Tin HOM 1 2 ca 2018: Öst-Väst-linjen (Spår 3, 4)
Yau Ma Tei 069 YMT 1979-12-22 3, 4 4 Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2)
Mong Kok 070 MOK 1979-12-31 3 4 Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2)
Prince Edward 080 PRE 1982-05-10 3 2 Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 4)
Shek Kip Mei 071 SKM 1979-10-01 1 2
Kowloon Tong 072 KOT 1 2 Östra järnvägen
Lok Fu 073 LOF 1 2
Wong Tai Sin 074 WTS 1 2
Diamond Hill 075 DIH 1 2
Choi Hung 076 CHH 1, 2 3, 4
Kowloon Bay 077 KOB 1 2
Ngau Tau Kok 078 NTK 1 2
Kwun Tong 079 KWT 1 2
Lam Tin 102 LAT 1989-08-09 1 2
Yau Tong 112 YAT 2002-08-04 1 2 Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Tiu Keng Leng 113 TIK 2002-08-18 1 (Slutstation) 2 Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Tsuen Wan-linjens stationer
Namn Stationnummer Förkortning Öppnad Spår (till TSW) Spår (till CEN) Anslutande linjer
Centralen 065 CEN 1980-02-12 1, 2 Island Line (Spår 3, 4)

Tung Chung-linjen, Flygplatsexpressen (HOK)

Admiralty 066 ADM 1 4 Island Line (Spår 3, 2)
ca 2017: South Island Line (Östra)[4] (Spår 5, 6)
ca 2020: Nord-Syd-linjen (Spår 7)
Tsim Sha Tsui 067 TST 1979-12-16 1 2
Jordan 068 JOR 1 2
Yau Ma Tei 069 YMT 1979-12-22 1 2 Kwun Tong-linjen (Spår 3, 4)
Mong Kok 070 MOK 1979-12-31 1 2 Kwun Tong-linjen (Spår 3, 4)
Prince Edward 080 PRE 1982-05-10 1 4 Kwun Tong-linjen (Spår 3, 2)
Sham Shui Po 081 SSP 1982-05-17 1 2
Cheung Sha Wan 082 CSW 1 2
Lai Chi Kok 083 LCK 1 2
Mei Foo 084 MEF 1 2 Västra järnvägslinjen
Lai King 085 LAK 1982-05-10 1 2 Tung Chung-linjen (Spår 3, 4)
Kwai Fong 086 KWF 1 2
Kwai Hing 087 KWH 1 2
Tai Wo Hau 088 TWH 1 2
Tsuen Wan 089 TSW 1 (Slutstation) 2
Island Lines stationer
Namn Stationnummer Förkortning Öppnad Spår (till KET) Spår (till CHW) Anslutande linjer
Kennedy Town 019 KET 2014-12-28 1 (Slutstation) 2
HKU 018 HKU 1 2
Sai Ying Pun 017 SYP 2015-03-29 1 2
Sheung Wan 090 SHW 1986-05-23 1 2
Centralen 065 CEN 1980-02-12 3 4 Tsuen Wan-linjen (Spår 1, 2)
Tung Chung-linjen, Flygplatsexpressen (HOK)
Admiralty 066 ADM 1 4 Tsuen Wan-linjen (Spår 2, 3)
ca 2017: South Island Line (Östra)[4](Spår 5, 6)
ca 2020: Nord-Syd-linjen (Spår 7)
Wan Chai 091 WAC 1985-05-31 1 2
Causeway Bay 092 CAB 1 2
Tin Hau 093 TIH 1 2
Fortress Hill 094 FOH 1 2
North Point 095 NOP 1 2 Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Quarry Bay 096 QUB 1 2 Tsueng Kwan O-linjen (Spår 3, 4)
Tai Koo 097 TAK 1 2
Sai Wan Ho 098 SWH 1 2
Shau Kei Wan 099 SKW 1 2
Heng Fa Chuen 100 HFC 1 2
Chai Wan 101 CHW 1, 2

Bildgalleri redigera

  •  
    Fortress Hill
  •  
    LOHAS Park
  •  
    North Point

Referenser redigera

  1. ^ MTR Business Overview
  2. ^ ”Shatin-Centralenslänkens webbsida”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120820094304/http://www.mtr-shatincentrallink.hk/. Läst 27 juli 2015. 
  3. ^ ”Kwun Tong Line Extention”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222100240/http://www.mtr-kwuntonglineextension.hk/. Läst 27 juli 2015. 
  4. ^ [a b] ”Hongkongs regerings gasett om projekten South Island Line”. http://www.info.gov.hk/gia/general/200907/24/P200907230096.htm. Läst 27 juli 2015. 

Externa länkar redigera

Se även redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hongkongs_tunnelbana&oldid=53523322”