Hjo–Stenstorps Järnväg

Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Stenstorp vid Västra stambanan och Hjo vid Vättern. En sidobana gick till Tidaholm. Järnvägen är nedlagd, och spåren revs upp 1968.

Hjo–Stenstorps Järnväg
Kavlås station.
Allmänt
Plats	Västergötland
Sträcka	Hjo–Stenstorp Svensbro–Tidaholm
Anslutande linjer	Västra stambanan Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg Tidaholms Järnväg
Organisation
Invigd	1873
Nedlagd	1967
Ägare	HSJ Svenska Staten från 1948
Tekniska fakta
Längd	54,5 kilometer
Antal spår	1
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Största lutning	16,67 ‰
Minsta kurvradie	300 m
Högsta hastighet	40–50 km/h
Data från www.hsj.se
Linjekarta Vätternhamn 39 Hjo station1873 38 Nolängen 35 Grebban 33 MullsjödalMullsjöbadet 31 Mofalla station1873 29 Styrshult1876 25 Korsberga tegelbruk 25 Korsberga station1873 23 Yan1948 21 Blikstorps station1873 19 Fridene station1873 17 Orleka1930-talet 14 Edåsa1930-talet 12 Vretens station1873 9 Svensbro station1873 11 Ljunghem1931 14 Kavlås station1874 16 Kavlås bruket1874? 17 Övertorps hållplats1874 18 Ekedalens station1874 Åsen1930-talet 21 Acklinga1876 Täppanca 1940 Nyled1930-talet 25 Tidaholms station1876 Tidaholm1906 Tidaholms Järnväg 9 Svensbro vaktstuga1950-talet 8 Storskogen1940 5 Dala station1873 3 Bredegården1920-talet Västra stambananSkövde 0 Stenstorps station Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg Västra stambananFalköping Källor

Lok nr 9 Wreten, tillverkat 1906 av Nydqvist & Holm, och S/S Trafik i Hjo hamn

Tåg, med lok tillverkat av Orenstein & Koppel i Berlin 1937, på rest av stickspåret till den centrala hamnpiren i Hjo hamn

Åsens banvaktstuga vid Skövdevägen i Hjo

Banvallen åt öster från i närheten av korsningen med Skövdevägen. Till vänster fabriksvägg på Josef Kihlberg AB:s anläggning.

Historik

Västra stambanans framdragning 1858 till Falköping, och 1859 till Töreboda, ledde till stora förändringar av gods- och passagerartrafiken i bygden. De städer och industrier som inte låg utmed stambanan, kom snabbt att inse nödvändigheten att planera sina förbindelser så att kontakt med stambanan lätt kunde nås, allra helst med järnväg. Hjo såg stadens betydelse som hamnstad krympa. Flera av de personer som hade propagerat för att dra stambanan öster om Billingen växlade nu uppfattning till att få tillstånd anslutande linjer till stambanan. De var greve Gustaf Sparre på Almnäs gård, greve Gösta Posse på Vreten och friherre Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa engagerade sig nu i järnvägsfrågan. Intresset var också stort bland andra boende i Hjo och i trakterna däromkring.

Hjo–Stenstorps järnvägsaktiebolag bildades 1871 med aktier tecknade för 360 675 kronor av bland annat Hjo stad och Vulcan tändsticksfabrik i Tidaholm. År 1872 erhölls koncession och ett statligt lån på 240 000 kronor för sträckan Stenstorp–Hjo. Bygget utfördes av järnvägsbyggaren Anders Wallenius, som hade gett kostnadsförslag på banbyggandet samt på fem stationshus. Kontrollant för bygget var kaptenen Anton Ludvig Djurson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Den 39 kilometer långa banan invigdes den 13 november 1873 och hade kostat 570 675 kronor jämför med den beräknade kostnaden på 575 000  kronor inklusive lok, vagnar med mera. Koncessionen för bibanan från Svensbro station till kalkbruket vid Ekedalen erhölls 1874 och den 7 kilometer långa banan var färdig samma år. Den 7 kilometer låga fortsättningen till Tidaholm fick koncession 1875 och den 30 juni 1876 öppnades bandelen för trafik. Kostnaden för delen Svensbro–Tidaholm var 210 000 kronor.

Banan var den första länken av betydelse i smalspårsnätet i Västergötland. Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg anslöt i Stenstorp 1874. Banan hade beräknats för 2 fot och 7 decimaltum (802 millimeter), men det ändrades till 3 fot (891 millimeter), som blev den vanligaste smalspåriga spårvidden i Sverige. Bolaget, med huvudsäte i Hjo, fick också tillgång till den nybyggda Hjo hamn från 1874 och 50 år framåt. Från hamnen fanns ångbåtsförbindelse med Hästholmen i Östergötland.

År 1874 inköptes ett lok från Storbritannien.

Banan förbättrades under de första 40 åren och restiden gick från sex timmar med lunchuppehåll i Svensbro ned till under två timmar mellan Hjo och Stenstorp. Ekonomin under de första tjugo åren var mycket svag, men med hjälp av en ny verkställande direktör blev de följande trettio betydligt bättre. Godstrafiken bestod till en stor del av kalktransporter och transporter till och från Tidaholms tändsticksfabrik.

Tidaholm fick en normalspårig anslutning till Södra stambanan, via Tidaholms Järnväg (TJ) 1906. Mellan 1929 och 1939, då TJ köptes av staten, samförvaltades HSJ och TJ med kontor i Tidaholm. HSJ behöll kontoret i Tidaholm fram till 1948, då HSJ köptes av staten och införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ).

Trafiken till Tidaholm från Svensbro lades ned ned 1956, då kalktransporten hade upphört. Persontrafiken upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961. Sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968. Det enda som finns kvar är några spår i hamnen, medan delar av banvallen har byggts om till motorfordons- eller cykelväg.

Stationer

• Stenstorps station
• Dala station
• Svensbro station
• Vretens station
• Fridene station
• Blikstorps station
• Korsberga station
• Mofalla station
• Hjo station

---

• Tidaholms station
• Ekedalens station
• Kavlås station
• Svensbro

Rullande material

Ånglok, motorvagnar och rälsbussar vid HSJ

Ånglok
HSJ nr	Namn	Levererat	Avyttrat	Öde	Tillverkare	Axelföljd
1	Carl IX "Lelle Karl"	1873	1892	Sålt till Hellekis	Kristinehamns Mekaniska Werkstad	B1
2	Alexis Sparre "Sparren"	1873	1919	Sålt till Ödegårdens kalkbruk	Kristinehamns Mekaniska Werkstad	C1
3/1	Tidaholm	1874	1883	Sålt till Skyllbergs bruk	Henry Hughes and Company, Loughborough, England	C
3/2 (5/1)	Nyhammar/Tidaholm	1877	1902	Sålt till Mönsterås–Åseda Järnväg	Kristinehamns Mekaniska Werkstad
4	F.U. von Essen	1875	1902	Sålt till Skövde–Axvalls Järnväg	Kristinehamns Mekaniska Werkstad	C1
5/2	Guldkroken	1884	1938	Sålt	NOHAB	C
6	Gösta Posse	1892	1946	Sålt till Uddeholms AB	NOHAB	1C
7	Hjo	1898	1929	Skrotad	Kristinehamns Mekaniska Werkstad	C
8	Kaflås	1902	1956	Skrotad	NOHAB	1C
9	Wreten	1906	1952	Skrotad	NOHAB	1B
10	Ej namngivet	1914	1960	Skrotad	NOHAB	1C1
11	Ej namngivet	1923	1963	Skrotad	Henschel, Kassel Tyskland	1C1
Motorvagn
HSJ nr	Littera	Levererat	Avyttrat	Öde	Tillverkare	Axelföljd
7		1931			Kalmar Verkstad
15	Xfo	1938	1958	Skrotad	DEVA i Västerås
Rälsbuss
HSJ nr	Littera SJ	Levererat	Avyttrat	Öde	Tillverkare	Axelföljd
16	Yo1p	1940	1962	Skrotad	Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
17	Yo1p	1941	1958	Skrotad	Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
18	UDFo3p	1941	1964	Skrotad	Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
19	UCFo7p	1941	1961	Skrotad	Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
20	Yo1p	1943	1962	Skrotad	Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå

Vagnar vid HSJ

År	Godsvagnar	Postvagnar	Personvagnar
1873	65	1	9
1877	106	1	10
1892	147	1	10
1925	263	4	12 ( 5 boggi)
1947	128	-	7 (inkl post)

Personal

1873 uppgick personalstyrkan till 35 ordinarie, 2 extraanställda och 3 verkstadspersonal, totalt 40 personer. 1924 hade man ökat till 50 ordinarie, 18 extraanställda, 13 verkstadspersonal och 30 banarbetare, totalt 111 personer. Året för förstatligandet var personalstyrkan 47 ordinarie, 3 extraanställda, 14 verkstadspersonal och 10 banarbetare, totalt 74 personer.

Ordförande HSJ

Gösta Posse	1872 - 1888
Reinhold von Essen	1888 - 1899
Nils  Posse	1900 - 1919
Hjalmar Nobel	1920 - 1921
Helmer Sjöstedt	1922 - 1935
Valdemar Lindahl	1935-1/7 1948

Verkställande direktörer.  

Gustav Sparre	1872 - 1879
Fredrik von Essen	1879 - 1888
Carl Wennberg	1888 - 1897
Helmer Sjöstedt	1897 - 1900
Nils Posse	1900 - 1919
Helmer Sjöstedt	1920
Gustav Posse	1920-1/7 1948

Externa länkar

• Hjo Stenstorps Järnväg – detaljerad information om banan och industrierna däromkring
• Journalfilm Hjo - Stenstorps Järnväg En film från SVT's Öppet arkiv.

Källor