Historiebruk
Historiebruk är personers och institutioners användande av historiska kunskaper i sin kommunikation.
Typer av historiebruk redigera
Begreppet historiebruk utvecklades av den svenske historieprofessorn Klas-Göran Karlsson i artikeln Historiedidaktik: begrepp, teori och analys från 2004.[1] I boken[2] där artikeln ingick uppställde Karlsson sju typer av historiebruk:
- Vetenskapligt är bruket av historia i vetenskaplig forskning.
- Existentiellt syftar till att främja en identitet hos en nation, etnicitet eller annan grupp.
- Moraliskt syftar till att uppmärksamma orättvisor och främja rättvisa.
- Ideologiskt syftar till att främja en ideologi, till exempel i propaganda.
- Icke-bruk syftar till att förtiga delar av historien av ideologiska skäl
- Politisk-pedagogiskt syftar till att jämföra då- och nutid för att framföra ett (politiskt) budskap
- Kommersiellt syftar till marknadsföring.
Källor redigera
- ^ Karlsson, Klas-Göran; Eva Helen Ulvros, Ulf Zander (2006). Historieforskning på nya vägar. Lund: Nordic Academic Press. sid. 146. ISBN 9189116828. https://books.google.se/books?id=Txiho8vRE9MC&pg=PA146&lpg=PA146#v=onepage&q&f=false
- ^ Karlsson, Klas-Göran; Ulf Zander (2004). Historien är nu - en introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur. sid. 52–66. ISBN 9144034172
Externa länkar redigera
- Nationalencyklopedin om historiebruk
- Mikaels skola: Läromedel i historiebruk för högstadiet
- Sammanfattning av Klas-Göran Karlssons sju typer av historiebruk