Peri fyton historia (grekiska: Περὶ φυτῶν ἱστορία, latin: Historia Plantarum, Om växternas historia) är en av de äldsta vetenskapliga skrifterna i ämnet botanik. Verket sammanställdes av Theofrastos under 300-talet f.Kr.

Peri fyton historia, försättsblad till 1644 års bokutgåva.

Peri fyton historia är den första systematiska sammanställningen över växter. Boken delar in växter i träd, buskar och örter och upptar cirka 500 olika växtformer.[1] Texten är skriven på klassisk grekiska.

Boken omfattar nio delar:[2]

  • Del 1: Växternas anatomi, beskriver bland annat blommor, löv, frukter, sav och fibrer och papyrus.
  • Del 2–5: Trädväxter, beskriver bland annat ek.[3]
  • Del 6: Buskage, taggiga växter och kryddväxter, bland annat återfinns här den tidigaste tryffelbeskrivningen.[4]
  • Del 7: Grönsaker, beskriver bland annat vilda och odlade grönsaker.
  • Del 8: Spannmål, beskriver bland annat olika sädesslag.
  • Del 9: Växter som producerar sav och deras användning som medicin.

Boken klassificerar växter efter fortplantningssätt, växternas praktiska tillämpningar som mat och medicin och även deras förhållande till omgivningen. [5]

Historia

redigera

År 1466 utkom manuskriptet för första gången i bokform tryckt av Henrik Laurentium i Amsterdam.[6] [7]

Under andra hälften av 1400-talet gav påve Nicolaus V uppdraget till grekiske Theodorus Gaza att göra en egen översättning till latin; denna översättning utkom 1483 i Treviso.[2]

Peri fyton historia förblev ett standardverk inom botaniken i nästan 1 800 år fram till den moderna botanikens framväxt.[1]

Boken har genom tiderna givits ut i ytterligare en rad översättningar,[5] bland annat år 1822 till tyska av botanikern Christian Konrad Sprengel.[2]

Det finns idag inget känd bevarad original av manuskriptet.

Referenser

redigera
  • Wöhrle, Georg (1985). Studien zur antiken Philosophie, band 13: Theophrasts Methode in seinen botanischen Schriften. Amsterdam: B. R. Grüner. ISBN 90-6032-257-6 
  1. ^ [a b] Nordisk Familjebok, artikel Botanik (läst 20 april 2010)
  2. ^ [a b c] Hamburg Universitet, Biologifakulteten Arkiverad 9 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. (läst 20 april 2010)
  3. ^ Theophrastus on Oaks (läst 20 april 2010)
  4. ^ Institutionen för Läkemedelskemi, Uppsala universitet Arkiverad 8 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (läst 20 april 2010)
  5. ^ [a b] Nordisk Familjebok, artikel Theofrastos (läst 20 april 2010)
  6. ^ University of Virginia, Library Arkiverad 25 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 20 april 2010)
  7. ^ Worldcat.org (läst 20 april 2010)

Externa länkar

redigera