Hispano-Suiza är en spansk-fransk-schweizisk tillverkare och konstruktör av bland annat bilar, flygmotorer och vapen.

SA Hispano-Suiza
Hispano suiza logo.jpg
SäteSpanien Barcelona
NyckelpersonerMarc Birkigt
BranschFlygmotor- /biltillverkare
ProdukterFlygmotorer, bilar
Historik
Grundat1904
GrundareDamià Mateu Bisa[1] och Marc Birkigt
Gick upp iSpanien ENASA,
Frankrike Snecma
EfterträdareFrankrike Safran SA
Upplöst1968
Struktur
DotterbolagFrankrike Sté Française Hispano-Suiza

Historia redigera

1898–1918 redigera

 
Grundande aktiebrev för La Hispano Suiza Fábrica de Automóviles på 500 pesetas, utfärdat i Barcelona den 14 juni 1904, undertecknat i original av Damià Mateu Bisa, företagets medgrundare, ordförande och finansiär

1898 hade företaget La Cuadra bildats i Barcelona för att bygga eldrivna bussar. Vid sekelskiftet 1900 anställdes schweizaren Marc Birkigt som konstruktör. Han var mer intresserad av förbränningsmotorer och övertygade sin arbetsgivare att bygga en bensinmotordriven personbil. La Cuadra hann bara bygga sex stycken av Birkigts bilar, innan man gick i konkurs 1901. Företaget rekonstruerades med en Señor J. Castro som huvudägare och man fortsatte att bygga Birkigts bilar under namnet Castro. Inte heller denna firma blev särskilt långlivad och det hela slutade med en ny konkurs 1904.

Tilltron till bilen som produkt och till Birkigt själv var dock stor och en ny grupp finansiärer bildade nu Hispano-Suiza (spanska för länderna Spanien och Schweiz). Birkigt tog fram en rad nya modeller, men marknaden för personbilar var begränsad i det fattiga Spanien. Därför byggdes även kommersiella fordon, som lastbilar och bussar.

1910 lät Hispano-Suiza höra talas om sig utanför hemlandet för första gången, när man vann den franska biltävlingen Coupe de L'Auto. Året därpå bildades Hispano France, med fabrik utanför Paris, för att licenstillverka den spanska bilen. Birkigt konstruerade flera sportbilar, den mest berömda var Alphonso XIII, uppkallad efter den spanske kungen.

Under första världskriget konstruerade Birkigt flygmotorer åt ententen. Dessa var mycket avancerade, med cylindrarna gjutna i ett och samma motorblock och med överliggande kamaxel. Hispano-Suizas flygmotorer var troligen de bästa som byggdes under kriget. Motorerna licensbyggdes även av brittiska Wolseley.

Den största innovationen Hispano-Suiza gjorde under kriget var motorn HS.8B (HS.8C) som hade ett ihåligt propellerskaft där man kunde montera en kulspruta eller automatkanon som då sköt igenom propellerns center och gjorde att man mycket lättare kunde rikta in kanonen.

1918–1945 redigera

Efter kriget började det franska dotterbolaget bygga den lyxiga H6. Bilens motor drog nytta av erfarenheterna från flygmotortillverkningen. Kombinationen lyxbilar och flygmotorer gav Hispano-Suiza benämningen ”den franska Rolls-Royce”. Det spanska moderbolaget fortsatte att bygga mer blygsamma modeller, bättre anpassade till den lokala marknaden. Under 1920-talet byggdes Hispano-bilar på licens av tjeckiska Škoda. I början av 1930-talet ersattes H6B av den enorma tolvcylindriga J12.

1938 började orosmolnen åter torna upp sig över Europa och Hispanos franska del lade ned biltillverkningen för att koncentrera sig på att producera flygmotorer.

I det officiellt neutrala Spanien fortsatte biltillverkningen fram till 1944, då moderbolaget såldes till lastbilstillverkaren Pegaso.

1945– redigera

Efter andra världskriget återupptogs tillverkningen av flygmotorer i Frankrike, då Hispano-Suiza tillverkade Rolls-Royce Nene jetmotorer på licens. Under 1950-talet tillverkades även landställ och katapultstolar. Senare koncentrerade man tillverkningen på gasturbiner och 1968 blev Hispano-Suiza en del av SNECMA. Från 2005 är SNECMA en del av Safran SA.

Vapen redigera

Hispano-Suiza har tillverkat och konstruerat ett stort antal vapen under åren, speciellt i kategorin automatkanoner. Hispano-Suiza började producera Oerlikons 20 mm automatkanon Mg FF S. Hispano-Suiza förbättrade designen vilket blev automatkanonerna HS.7 och 9. Kanonerna hade många ändringar av grunddesignen och Hispano-Suiza ville sälja vapnen utan att betala licens till Oerlikon. Oerlikon gick inte med på detta och Hispano-Suiza vidareutvecklade kanonen och gav den ett gaslås vilket gjorde att kanonen kunde anses som en ny egen konstruktion. Kanonen fick namnet HS.404 och kom att bli en av de mest framgångsrika automatkanonerna under 1930- och 1940-talet. HS.404 kom att vidareutvecklas av Storbritannien och USA under andra världskriget vilket ledde till vapen som fortfarande är i tjänst i dag.

Automatkanoner redigera

 
20 mm Hispano-Suiza HS-804 med L/70 eldrör och trummagasin.
 
20 mm Hispano-Suiza HS-820 i HS-666A-luftvärnslavettage.
 
Dubbla 30 mm Hispano-Suiza HS-831 i A32-örlogslavettage.
Pjäs Patron År Not
Hispano-Suiza HS-7 20×110 1930-tal Licensproducerad 20 mm Oerlikon FFS
Hispano-Suiza HS-9 20×110 1930-tal Modifierad 20 mm Oerlikon FFS
Hispano-Suiza HS-404 20×110 1938 Konstruktör: Marc Birkigt
Hispano-Suiza HS-406 23 mm 1940 23 mm utveckling av HS-404
Hispano-Suiza HS-408 25 mm 1940 25 mm utveckling av HS-404
Hispano-Suiza HS-410 30 mm 1940 30 mm utveckling av HS-404
Hispano-Suiza HS-603 30×158B
Hispano-Suiza HS-604 30×158B
Hispano-Suiza HS-606 37×158B
Hispano-Suiza HS-804 20×110 1940-tal Vidareutvecklad HS-404
Hispano-Suiza HS-820 20×139 1950-tal
Hispano-Suiza HS-825-C 30×136 1950-tal L/70 eldrör, pjäsvagga typ 1 (cradle I)
Hispano-Suiza HS-825-D 30×136 1950-tal L/53 eldrör, pjäsvagga typ 1 (cradle I)
Hispano-Suiza HS-825-E 30×136 1950-tal L/53 eldrör, pjäsvagga typ 2 (cradle II)
Hispano-Suiza HS-825-F 30×136 1950-tal L/70 eldrör, pjäsvagga typ 2 (cradle II)
Hispano-Suiza HS-827-B 20×139
Hispano-Suiza HS-827-C 23×133
Hispano-Suiza HS-830 30×170 1950-tal
Hispano-Suiza HS-831 30×170 1950-tal
Hispano-Suiza HS-834 34×239 1950-tal
Hispano-Suiza HS-836 30×138
Hispano-Suiza HS-837 30×138
Hispano-Suiza HS-840 40×239

Patroner (urval) redigera

Bilmodeller (urval) redigera

Spanien

Frankrike

Bilgalleri redigera

Flygmotorer (urval) redigera

 
Uppskuren Hispano-Suiza 8A-motor
  • Hispano-Suiza 8
  • Hispano-Suiza 12X
  • Hispano-Suiza 12Y
  • Hispano-Suiza 12Z
  • Hispano-Suiza 14AB

Källor redigera

  • Stora billexikonet, red. G N Georgano, svensk övers. Björn-Eric Lindh 1982. ISBN 91-86442-00-7

Externa länkar redigera

  1. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]