Hermann Schwartze
Hermann Hugo Rudolf Schwartze, född 7 september 1837 i Neuhof (numera del av Penkun), Pommern, död 20 augusti 1910 på Schloss Tannefeld vid Ronneburg, var en tysk läkare.
| Hermann Schwartze | |
 | |
| Född | 7 september 1837 Neuhof, Tyskland |
|---|---|
| Död | 20 augusti 1910 (72 år) Tannenfeld[1], Tyskland |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Würzburgs universitet  |
| Sysselsättning | Läkare, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
| Utmärkelser | |
| Tredje klassen av Röda örns orden | |
| Redigera Wikidata | |
Schwartze var den första tyske professorn inom otiatri. Schwartze blev 1859 medicine doktor, 1863 privatdocent, 1868 extra ordinarie och 1903 ordinarie professor i öronsjukdomar i Halle an der Saale. Tillsammans med Anton von Troeltsch och Adam Politzer grundade han 1864 tidskriften "Archiv für Ohrenheilkunde".
Bland hans skrifter märks Die Paracentese des Trommelfells (1868), Pathologische Anatomie des Ohrs (1878), Lehrbuch der kirurgischen Krankheiten des Ohrs (1885), Handbuch der Ohrenheilkunde (1892–93) och Grundriss der Otologie (1905).
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 117653454.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
redigera- Schwartze, Hermann i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)