Öppna huvudmenyn

Henry Percy, 9:e earl av Northumberland

Henry Percy, 9:e earl av Northumberland[a], född den 27 april 1564 i Tynemouth Castle, död den 5 november 1632 i Petworth House, var en engelsk aristokrat. Han uppfostrades som protestant och tog över rollen som earl av Northumberland efter sin far 1585. Trots att Northumberlands titel var från norra England ägde han även fastigheter i söder, till exempel Petworth House och Syon House, som han fick ägarskap över efter sitt giftermål med Dorothy Devereux.

Henry Percy, 9:e earl av Northumberland
Ett porträtt av Henry Percy, 9:e earl av Northumberland, målat av Anthonis van Dyck cirka 1641 efter en beställning av Algernon Percy, 10:e earl av Northumberland.
FöddHenry Percy
27 april 1564
Tynemouth Castle, Northumberland, England
Död5 november 1632 (68 år)
Petworth House, West Sussex, England
BegravningsplatsSt Mary's Church, Petworth, West Sussex, England
NationalitetEngelsk
MakaDorothy Devereux
FöräldrarHenry Percy, 8:e earl av Northumberland, Katherine Neville

Northumberlands familj var fortfarande till stor del katolsk och han själv var en anhängare av den katolska tron. Han var vän med Thomas Percy, en av krutkonspiratörerna, och Northumberland anförtrodde honom att flera gånger innan 1603 leverera hemlig korrespondens till och från Jakob I av England, drottning Elisabet I av Englands förmodade efterträdare. Elisabet avled den 24 mars 1603 och Jakob efterträdde henne som kung. Den 8 november 1605 mördades Percy och efter hans död fanns det ingen vid liv som kunde säkerställa Northumberlands inblandning i krutkonspirationen. En domstol bedömde dock att Northumberland hade medverkat i konspirationen och han dömdes att böta £30 000 samt att han förlorade alla sina ämbetsuppdrag. Northumberland blev även dömd till fängelse och fick sitta fängslad i Towern fram till juni 1621. Han avled den 5 november 1632 i Petworth House, West Sussex och begravdes i St Mary's Church i Petworth.

Northumberland hade en förkärlek till vetenskapliga experiment, vilket ledde till hans epitet. Han hade även ett bibliotek som vid tidpunkten var ett av de största i England. Northumberland var bekant med många för den tiden berömda och inflytelserika personer och en av dessa, dramatikern George Peele, skrev en dikt (The Honour of the Garter) tillägnad Northumberland i och med hans medgång i Strumpebandsorden den 26 juni 1593.

Innehåll

Tidigt livRedigera

 
Ett porträtt av en ung Northumberland, målat av Nicholas Hilliard.

Northumberland föddes vid Tynemouth Castle i Northumberland som den äldste sonen till Henry Percy, 8:e earl av Northumberland och hans fru Katherine Neville, dotter till John Neville, 4:e baron Latimer. Northumberland uppfostrades som protestant, precis som sin far, och han tog över rollen som earl av Northumberland 1585[1]. Runt 1586 anställde Northumberland konstnären Nicholas Hilliard för att måla ett porträtt av honom, ett uppdrag som gav Hilliard 60 shillings.[2] Trots att Northumberlands titel var från norra England ägde han även fastigheter i söder, till exempel Petworth House och Syon House, som han fick ägarskap över efter sitt giftermål med Dorothy Devereux (syster till Robert Devereux, 2:e earl av Essex) 1594[3]. Paret fick fyra barn tillsammans innan de separerade.

Medverkan i krutkonspirationenRedigera

Northumberlands familj var fortfarande till stor del katolsk och han själv var en anhängare av den katolska tron även om han officiellt var protestant. I början av 1600-talet fattade Northumberland misstankar om att Elisabet I av England inte hade lång tid kvar att leva. Därför anförtrodde han konspiratören Thomas Percy att flera gånger innan 1603 leverera hemlig korrespondens till och från drottning Elisabets förmodade efterträdare Jakob I av England. Northumberlands onkel hade tidigare blivit avrättad för sin inblandning i Northern Rebellion, vilket var en konspiration för att ersätta Elisabet med Jakobs mor Maria Stuart. Därför planerade Northumberland att återuppbygga sitt förtroende inom kungafamiljen genom att ha en stark relation med Jakob. I hemlighet ville Northumberland även minska Robert Cecil, 1:e earl av Salisburys inflytande, eftersom det ryktades om att Jakob trodde att det var Salisburys far som var ansvarig för Maria Stuarts död.[4][5] I den korrespondens mellan Jakob och Northumberland som finns bevarad skriver Jakob att "tillbakadragna" katoliker inte skulle störas och att de katoliker som tjänat landet på ett bra sätt inte skulle förbises,[6][7] vilket gick emot andra uttalanden han gjort. Via Percy, som var ättling till Henry Percy, 4:e earl av Northumberland, fick Northumberland vaga besked om att Jakob skulle agera på ett mer tolerant sätt mot Englands katoliker än vad Elisabet tidigare hade gjort.[8] Elisabet avled den 24 mars 1603 och Jakob efterträdde henne som kung.[9]

Den 8 november 1605 mördades Percy, vilket var enbart tre dagar efter att den konspiration han medverkat i hade misslyckats. Efter hans död fanns det ingen vid liv som kunde säkerställa Northumberlands inblandning i konspirationen.[10] Percy hade förmodligen undvikit att svära Oath of Supremacy[b] när han tillträdde som livvakt åt Jakob[11] och denna förseelse, tillsammans med ett möte som Percy hade med Northumberland den 4 november 1605, tycktes vara tillräckligt med bevis som domstolen behövde mot Northumberland för att kunna ge honom en dom.[12] Domstolen fattade även misstankar om vad han kunde gagnat om konspirationen hade lyckats, men eftersom de inte hade tillräckligt med belägg mot honom för att bevisa detta fick han istället en fällande dom som gjorde att han fick böta £30 000 samt att han förlorade alla sina ämbetsuppdrag. Northumberland blev även dömd till fängelse och fick sitta fängslad i Towern.[13]

Fångenskap och dödRedigera

 
Northumberland satt fängslad i Martin Tower i Towern i femton år för sin inblandning i krutkonspirationen.[14]

Trots att Northumberland satt fängslad i Towern var han fortfarande en förmögen person och han gjorde sin tid i fängelset bekväm för sig; bland annat tog han över Martin Tower och grundlade en bowlingbana. Sir Walter Raleigh, som satt fängslad för högförräderi, träffade regelbundet Northumberland och tillsammans diskuterade de vetenskap och rökte tobak. Northumberland blev även vän med andra fångar,[15] däribland Thomas Harriot, Robert Carr, 1:e earl av Somerset och Frances Carr, grevinna av Somerset. Northumberland satt fängslad i Towern i femton år, fram till juni 1621.[13] Han avled den 5 november 1632[16] i Petworth House, West Sussex och begravdes i St Mary's Church i Petworth.

Intellektuella intressen och studierRedigera

Northumberland hade en förkärlek till vetenskapliga experiment, vilket ledde till att han fick epitetet "The Wizard Earl". Han hade även ett bibliotek som vid tidpunkten var ett av de största i England. Northumberland var protektor och vän åt Thomas Harriot, Nicholas Hill, Robert Hues, Nathaniel Torporley, Walter Warner[17] och John Dee.[18] Harriot hade tidigare varit handledare åt Raleigh och under tiden han bodde i Syon House använde han ett teleskop för att göra en karta över månen, flera månader före Galileo Galilei. Harriot kan även ha varit den första personen att upptäcka solfläckar. Northumberland var även bekant med dramatikern George Peele och Peele skrev en dikt (The Honour of the Garter) tillägnad Northumberland i och med hans medgång i Strumpebandsorden den 26 juni 1593. För denna dikt fick Peele betalt £3.[19] Även Christopher Marlowe[20] och John Donne var bekanta med Northumberland; efter Donnes bröllop 1601 blev Northumberland ombedd att leverera ett brev till Donnes svärfar sir George More.[21]

I William Shakespeares komedi Kärt besvär förgäves nämns något som kallas för "School of Night". Det har diskuterats om detta är en benämning för de personer som träffades i Syon House för att diskutera vetenskapliga experiment, där Northumberland, Harriot, Marlowe och George Chapman kan ha varit några av dessa personer. Andra säger dock att "school" bara är ett tryckfel för ordet "shawl".

FamiljRedigera

Northumberland och hans fru, Dorothy Devereux (cirka 1564–3 augusti 1619), fick tillsammans fyra barn innan de separerade:

  • Lady Dorothy Percy (cirka 1598–20 augusti 1659), gifte sig med Robert Sidney, 2:e earl av Leicester och tillsammans fick de sex barn.
  • Lady Lucy Percy (1599/1600–5 november 1660), gifte sig med James Hay, 1:e earl av Carlisle och hon var hans andra fru.
  • Algernon Percy, 10:e earl av Northumberland (29 september 1602–13 oktober 1668), gifte sig först med Anne Cecil och de fick fem barn tillsammans. Han gifte sig sedan med lady Elizabeth Howard och tillsammans fick de bland annat Jocelin Percy, 11:e earl av Northumberland.
  • Henry Percy, baron Percy av Alnwick (1604–april 1659), som dog ogift.

Genom sin äldsta dotter, Dorothy Percy, var Northumberland en förfader till Diana, prinsessa av Wales.

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Ibland känd som The Wizard Earl. Epitetet The Wizard Earl tilldelades även den irländske aristokraten Gerald FitzGerald, 11:e earl av Kildare (1525–1585).
  2. ^ Detta var en trohetsed som svors mot den nuvarande monarken i England. Undvikande att svära eden kunde leda till anklagelser för förräderi. Eden såg ut på följande sätt år 1559: "I do utterly testify and declare in my conscience that the Queen's Highness is the only supreme governor of this realm, and of all other her Highness's dominions and countries, as well in all spiritual or ecclesiastical things or causes, as temporal, and that no foreign prince, person, prelate, state or potentate hath or ought to have any jurisdiction, power, superiority, pre-eminence or authority ecclesiastical or spiritual within this realm; and therefore I do utterly renounce and forsake all foreign jurisdictions, powers, superiorities and authorities, and do promise that from henceforth I shall bear faith and true allegiance to the Queen's Highness, her heirs and lawful successors, and to my power shall assist and defend all jurisdictions, pre-eminences, privileges and authorities granted or belonging to the Queen's Highness, her heirs or successors, or united or annexed to the imperial crown of this realm. So help me God, and by the contents of this Book."

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Henry Percy, 9th Earl of Northumberland, 10 april 2013.

NoterRedigera

  1. ^ ”The Tainted: Henry Percy - 9th Earl of Northumberland” (på engelska). The Gunpowder Plot Society. Arkiverad från originalet den 19 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130319071745/http://www.gunpowder-plot.org/tainted.asp. Läst 11 april 2013. 
  2. ^ Batho, G.R. (1962). ”The Household Papers of Henry Percy, 9th Earl of Northumberland, 1564-1632” (på engelska). Camden Third Series (Camden Society). 
  3. ^ ”The Library of the 'Wizard' Earl: Henry Percy Ninth Earl of Northumberland (1564–1632)” (på engelska). Oxford Journals. Arkiverad från originalet den 2 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130602213810/http://library.oxfordjournals.org/content/s5-XV/4/246.extract. Läst 11 april 2013. 
  4. ^ Sharpe 2005, s. 34
  5. ^ Fraser 2005, s. 47-50
  6. ^ Fraser 2005, s. 51-52
  7. ^ Nicholls 1991, s. 98
  8. ^ Fraser 2005, s. 41-42
  9. ^ Haynes, Alan (5 november 2009). ”The Enduring Memory of the Gunpowder Plot” (på engelska). BBC. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202032858/http://www.bbc.co.uk/history/british/civil_war_revolution/gunpowder_haynes_01.shtml. Läst 9 november 2012. 
  10. ^ ”The Gunpowder Plot: Three years in the making” (på engelska). BBC. Arkiverad från originalet den 17 april 2019. https://web.archive.org/web/20190417134805/https://www.bbc.com/timelines/z3hq7ty. Läst 18 april 2019. 
  11. ^ Fraser 2005, s. 123
  12. ^ Haynes 2005, s. 93
  13. ^ [a b] Nicholls, Mark (2008). ”Percy, Henry, ninth earl of Northumberland (1564–1632)” (på engelska). Oxford Dictionary of National Biography (Oxford University Press). doi:10.1093/ref:odnb/21939. http://www.oxforddnb.com/index/21/101021939/. 
  14. ^ ”The Martin Tower” (på engelska). Historic Royal Palaces. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023210414/http://www.hrp.org.uk/tower-of-london/history-and-stories/discover-the-towers/the-martin-tower/. Läst 1 november 2016. 
  15. ^ Batho, Gordon (1957). ”The Education of a Stuart Nobleman” (på engelska). British Journal of Educational Studies (Society for Educational Studies) 5 (2): sid. 131–143. http://philpapers.org/rec/BATTEO. 
  16. ^ ”Henry Percy, 9th Earl of Northumberland” (på engelska). The Peerage. 18 juli 2010. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201231251/http://www.thepeerage.com/p10538.htm. Läst 7 mars 2014. 
  17. ^ Lee 1895, s. 411-413
  18. ^ French 1984, s. 62, 171-172
  19. ^ MacLure 1995, s. 39
  20. ^ Honan 2007, s. 235-241, 280
  21. ^ Edwards 2001, s. 255

KällorRedigera

  • Edwards, David L. (2001) (på engelska). John Donne: Man of Flesh and Spirit. Continuum. ISBN 9780826463791 
  • Fraser, Antonia (2005) (på engelska). The Gunpowder Plot. London: Phoenix. ISBN 0753814013 
  • French, Peter J. (1984) (på engelska). John Dee: The World of the Elizabethan Magus. Routledge. ISBN 9780744800791 
  • Haynes, Alan (2005) (på engelska). The Gunpowder Plot: Faith in Rebellion. Sparkford: Hayes and Sutton. ISBN 0750942150 
  • Honan, Park (2007) (på engelska). Christopher Marlowe: Poet & Spy. Oxford University Press. ISBN 9780199232697 
  • Lee, Sidney (1895) (på engelska). Dictionary of National Biography, 1885–1900: Percy, Henry (1564–1632). "44". Smith, Elder & Co 
  • MacLure, Millar (1995) (på engelska). Christopher Marlowe: The Critical Heritage. Routledge. ISBN 9780415568791 
  • Nicholls, Mark (1991) (på engelska). Investigating Gunpowder plot. Manchester: Manchester University Press. ISBN 0719032253 
  • Sharpe, James A. (2005) (på engelska). Remember, remember: A cultural history of Guy Fawkes Day. London: Harvard University Press. ISBN 0674019350 

Externa länkarRedigera