Heinz Decker
Günther Heinz Decker, född 1 december 1919 i Oberstein i provinsen Birkenfeld, tillhörande fristaten Oldenburg, död 15 juni 2017 i Lidingö,[2] var en tysk-svensk silversmed. Han var bror till Kurt Decker.
| Heinz Decker | |
| Född | 1 december 1919 Oberstein, Tyskland |
|---|---|
| Död | 15 juni 2017[1] (97 år) Lidingö distrikt, Sverige |
| Utbildad vid | Konstfack Kunstgewerbeschule Zürich  |
| Sysselsättning | Silversmed, formgivare |
| Föräldrar | Otto Decker |
| Redigera Wikidata | |
Decker, som var son till direktör Otto Decker och Ida Cullman, studerade vid Solbacka läroverk, bedrev metallindustristudier och genomgick guldsmedsskola i Pforzheim 1936–1938, var lärling hos Gustaf Janson C.G. Hallbergs Guldsmeds AB 1939–1944, erhöll gesällbrev 1944, studerade vid Konstfackskolan 1945–1947, vid Kunstgewerbeschule i Zürich 1947–1950, bedrev konst- och industristudier i England 1951–1952 och erhöll mästarbrev 1963. Han var konstnärlig och teknisk medarbetare vid bland annat C.G. Hallbergs Guldsmeds AB 1952–1961, ägare av Heinz Decker silversmide i Lidingö från 1961 och kurslärare i formgivning vid Statens institut för hantverk och industri från 1967.
Decker deltog i Nationalmuseums utställning Svenskt silver av i dag 1953, H55-utställningen, Nordiska museets vandringsutställning Svenskt silver genom tiderna 1957 och i utställningar i Kiel, Hamburg, Berlin, München, Zürich, Hannover, Sacramento och Stockholm. Han höll separatutställningar i Stockholm och Göteborg 1960. Han utförde silverarbeten för flera svenska kyrkor samt flera dekorativa arbeten bland annat glasfontänen Vikingatåget i Ljungby. Han är representerad i Nationalmuseum och Röhsska museet i Göteborg. Han skrev en biografi över skulptören, silverkonstnären och industriformgivaren Gustaf Janson, (som han var lärling hos) (1960) samt artiklar i svensk och utländsk fackpress.[3]
Decker arbetade i olika material, som silversmed tillverkade han allt från smycken och matbestick till corpusarbeten. Han utförde även flera offentliga utsmyckningar som Kristus i människans historia för Karlstads domkyrka 1969 och flera arbeten i Lidingö kommun där han var bosatt under senare delen av sitt liv.[4] 1957 lät han uppföra Villa Decker på Lidingö efter ritningar av arkitekt Gösta Fredblad som han träffat via studierna i Zürich.
Referenser redigera
- ^ Günther Heintz Decker, FinnGraven.se, läs online, läst: 18 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Günther Heintz Decker på finngraven.se
- ^ Decker, G Heinz i Vem är Vem?: Norrland, supplement, register (andra upplagan, 1968)
- ^ Atle Bjarnestam, Eva (2005). De formade 1900-talet: design A till Ö. Stockholm: Natur och Kultur. sid. 72. Libris 9628625. ISBN 9127107787