Heidenreichstein

stad i Niederösterreich, Österrike

Heidenreichstein är en stad och en kommun i det österrikiska förbundslandet Niederösterreich. Heidenreichstein är belägen cirka 20 kilometer nordöst om distriktshuvudorten Gmünd.

Heidenreichstein
Stad
Stadskyrkan
Stadskyrkan
Stadsvapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Niederösterreich
Distrikt Gmünd
Koordinater 48°51′56″N 15°07′19″Ö / 48.8656°N 15.1220°Ö / 48.8656; 15.1220
Area 58,45 km²[1]
Folkmängd 3 811 (1 januari 2023)[2]
Befolkningstäthet 65 invånare/km²
Kommunkod 30916
Geonames 7872877
Webbplats: http://www.heidenreichstein.gv.at
Borgen

Orter redigera

Kommunen omfattar efter 1972 års kommunsammanslagning tolv orter (Ortschaften) (inom parentes invånarantal 1 januari 2023):[3]

  • Altmanns (163)
  • Dietweis (134)
  • Eberweis (212)
  • Guttenbrunn (34)
  • Haslau (45)
  • Heidenreichstein (2 437)
  • Kleinpertholz (165)
  • Motten (127)
  • Seyfrieds (246)
  • Thaures (112)
  • Wielandsberg (43)
  • Wolfsegg (93)

Historia redigera

Området koloniserades kring år 1000. Under andra hälften av 1100-talet byggdes borgen Heidenreichstein, namngiven efter byggherren Heidenreich. Vid den här tiden lär även orten Heidenreich ha bildats intill borgen. I början på 1200-talet anlades torget. 1389 omnämndes Heidenreichstein som köping. Köpingen utvecklades till ekonomiskt och administrativt centrum för regionen. I Heidenreichstein fanns en domstol med asylrätt, orten hade rätt att anordna vecko- och årsmarknader med särskilda rättigheter och jurisdiktion.

Under de närmaste århundradena drabbade naturkatastrofer, missväxt, hungersnöd och epidemier (pest) även orten Heidenreichstein. Krigshandlingar ledde till förstörelse och nöd i Heidenreichstein samt omgivning. Hussiternas anfall på 1400-talet och bondeuppror i slutet av 1500-talet hade dock inte några större konsekvenser, däremot plundringarna och förstörelserna under det trettioåriga kriget. Under Napoleonkrigen i början på 1800-talet ockuperades Heidenreichstein av franska trupper.

I samband med utbredd fårskötsel och linodling ägnade sig befolkningen åt tyg- och linväveri redan under 1400-talet som fick ekonomisk betydelse under andra hälften av 1600-talet. På 1800-talet uppstod en betydelsefull textilindustri. 1869 arbetade två tredjedelar av arbetskraften i distrikten Gmünd och Waidhofen an der Thaya i textilindustrin. Mot slutet av 1800-talet grundades även de första metallindustrierna i Heidenreichstein. År 1900 fick orten en järnvägsanslutning (i dag nedlagd).

1932 blev Heidenreichstein stad.

Byggnader redigera

  • Borgen Heidenreichstein är en av Österrikes bäst bevarade vattenborgar från medeltiden med romansk kärna från 1100-talet och senmedeltida utbyggnader från 1400-talet.
  • Stadskyrkan, en ursprungligen romansk kyrka med gotiskt kor, ombyggd och utsmyckad i barock stil 1753-1759
  • Evangeliska kyrkan, byggd 1908 i Jugendstil och renoverad 1968
  • Trefaldighetskolonnen, en barock kolonn från 1730

Museer redigera

  • Moss- och torvmuseet i Kleinpertholz
  • Museijärnväg Waldviertler Schmalspurbahn mellan Heidenreichstein och Alt-Nagelberg

Näringsliv redigera

Heidenreichstein är en industristad. Mer än hälften av arbetskraften är verksam inom produktionssektorn.

Genom Heidenreichstein går vägarna B5 (Waidhofen an der ThayaGrametten vid den österrikisk-tjeckiska gränsen) och B30 (Raabs an der ThayaSchrems.

Vänorter redigera

Källor redigera