Hawk-Eye
Hawk-Eye är ett datorprogram som registrerar och genom återuppspelning på TV-skärm visualiserar en bolls bana och läge i förhållande till mållinjen (fotboll) eller spelplanens begränsningslinjer (tennis) och motsvarande inom idrotter som exempelvis snooker och cricket. Systemet fungerar som officiellt hjälpmedel för att objektivt avgöra annars tveksamma domslut enligt samma principer som traditionella målfoton.
Hawk-Eye är utvecklat av ett brittiskt företag grundat 2001, Hawk-Eye Innovation som 2008 har cirka 40 heltidsanställda tekniker och ett flertal frilansande tekniker knutna till företaget. Lokalerna ligger i Colden Common nära Winchester, England.
Från och med säsongen 2013/2014 används systemet i engelska Premier League.
Teknik
redigeraGrunden till Hawk-Eye-systemet lades 1999 genom utvecklingsinsatser ledda av Paul Hawkins finansierade av brittiska The Television Corporation. System användes första gången för cricket genom att visualisera den projicerade bollbanan för TV-tittarna.
Systemen baseras på bilder från minst fyra höghastighets-videokameror som placeras på olika ställen runt spelplanen.[1] Systemen databehandlar videoinformationen och beskriver grafiskt med rörliga bilder på TV-skärmen bollbana och läge i förhållande till spelplanens linjer eller mållinje. Detta möjliggörs genom att systemen med stor noggrannhet kalkylerar bollens 3-dimensionella position vid varje tidpunkt genom jämförelse av information från minst 2 separata kameror. Bilderna kan i omedelbar anslutning till varje spelad boll visas för spelare, domare, publik runt banan och för TV-tittare.
Systemen kan också lagra statistisk information om enskilda spelare, bollarnas träffmönster i banan och annat.
Användningsområden
redigeraFotboll
redigeraDen 5 juli 2012 beslöt fotbollens regelorgan International Football Association Board att godkänna användandet av tecknologin och principgodkände två system, GoalRef och Hawk-Eye.[2][3] Därefter har ytterligare två system, CAIROS och Goalcontrol, blivit godkända.[4][5]
Den 11 april 2013 godkändes Hawk Eye-systemet för användning i Premier League från och med säsongen 2013/2014. Systemet använder sju kameror vid vardera målbur och används enbart för att vid behov avgöra om bollen passerat mållinjen eller ej. [6][7]
Badminton
redigeraSystem användes första gången 2014 som domarassistans ungefär som i tennis.
Cricket
redigeraSystem användes första gången 2001 för cricket genom att visualisera den projicerade bollbanan för TV-tittarna under The Ashes.
Snooker
redigeraSystem används ibland för TV:s skull, dock inte för att domarnas skull.
Hawk-Eye-systemet användes första gången 2002 av BBC till en Davis Cup-match. Systemet användes 2003 första gången i Grand Slam-sammanhang (Australiska öppna).
Systemet fick 2004 BCS Technology Award och godkändes 2005 av ITF, ATP och WTA efter omfattande praktiska tester av systemets noggrannhet.[8] Säsongen 2006 fick spelarna för första gången själva möjlighet att utmana linjedomslut med hjälp av systemet. Säsongen 2008 har spelarna rätt till tre inkorrekta utmaningar per set och ytterligare ett vid tiebreak.[9]
Systemet har snabbt blivit populärt bland TV-tittare som följer de större tennisturneringarna och har efter initial tvekan från flera professionella spelare i allt större omfattning vunnit acceptans bland dessa. Tveksamheterna berodde på ett antal möjliga feldomslut via systemet som visade bollavtrycket som runt i stället för som ovalt, men som i de senare versionerna blivit korrigerat.
Säsongen 2008 används Hawk-Eye i Grand-slamturneringarna utom Franska öppna, eftersom bollen i gruset lämnar tydliga lättydda avtryck. Systemet finns ändå i Franska öppna för att samla intressant statistiskt material från matcherna. Systemet används också inom ATP-touren i ATP Masters-turneringarna och inom WTA-touren i Tier I-turneringarna.
Tillverkarna av Hawk-Eye anger att systemet för tennis har ett medelfel på 3,6 mm vilket motsvarar ungefär 5 % av bollens diameter.[10]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Patenttext Hawk-Eye”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071025011754/http://v3.espacenet.com/textdoc?DB=EPODOC&IDX=WO0141884&F=0&QPN=WO0141884. Läst 22 oktober 2008.
- ^ ”IFAB makes three unanimous historic decisions” (på engelska). www.fifa.com. 5 juli 2012. Arkiverad från originalet den 2 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140702111003/http://www.fifa.com/aboutfifa/organisation/ifab/media/news/newsid=1660541/index.html. Läst 21 september 2012.
- ^ ”Blatter vill se mållinje teknologi”. www.svt.se. 20 juni 2012. http://www.svt.se/sport/fotboll/blatter-vill-se-mallinje-teknologi. Läst 21 september 2012.
- ^ ”FIFA grants licence to third goal-line technology system” (på engelska). www.skysports.com. 5 mars 2013. http://www1.skysports.com/football/news/11095/8523364/FIFA-grants-licence-to-third-goal-line-technology-system. Läst 30 maj 2013.
- ^ ”FIFA grant fourth license for goal-line technology” (på engelska). www.foxsportsasia.com. 1 mars 2013. Arkiverad från originalet den 28 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140328011028/http://www.foxsportsasia.com/football/news/detail/item941655/. Läst 30 maj 2013.
- ^ ”Goal-line technology: Premier League votes in favour for 2013-14” (på engelska). www.bbc.co.uk. 11 april 2013. http://www.bbc.co.uk/sport/0/football/22107409. Läst 7 maj 2013.
- ^ ”Hawk-Eye chosen for Premier League” (på engelska). 3 News NZ. 12 april 2013. Arkiverad från originalet den 3 juli 2013. https://archive.is/20130703162918/http://www.3news.co.nz/VIDEO-Hawk-Eye-chosen-for-Premier-League-promotional-video/tabid/415/articleID/294003/Default.aspx. Läst 7 maj 2013.
- ^ ”ITF, Hawk-Eye inom tennis”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080607023938/http://www.itftennis.com/technical/news/newsarticle.asp?articleid=15733. Läst 22 oktober 2008.
- ^ BBC, Hawk-Eye-regler standardiserade för tennis
- ^ Hawk-Eye Innovations