Öppna huvudmenyn

Harpest

zoonos infektionssjukdom
Se även: myxomatos

Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911[1]. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa[2]. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis.

Harpest
latin: tularaemia
Ett harpestinfekterat sår på handen
Klassifikation och externa resurser
ICD-10A21
ICD-9021
DiseasesDB13454
Medlineplus000856
eMedicinemed/2326  emerg/591 ped/2327
MeSHsvensk engelsk

Det första dokumenterade fallet i Skandinavien rapporterades från Skien i Telemark 1930[3] och året därpå anmäldes i Sverige 27 fall hos människa och några från harar. Senare utbrott har mest förekommit i landets norra delar. Den värsta epidemin inträffade år 1967 med 2739 anmälda kliniska fall varav 1798 laboratorieverifierades och även viltfaunan reducerades.

Bakterien förekommer i två kliniskt relevanta former: en mer virulent underart F. tularensis subsp. tularensis (typ A) som bara finns i Nordamerika och en mildare F. tularensis subsp. holarctica (typ B) som finns spridd över hela norra halvklotet, bl a i Sverige.

Förekommer i blod, organ, kroppsvätskor, urin och avföring, och kan hålla sig infektionsduglig i muskulatur 4–5 veckor, även vid förruttnelse, kyla och uttorkning. Bakterien dör snabbt och lätt vid upphettning till 60 °C, till exempel i tvättmaskin.

SmittspridningRedigera

Genom kontakt med sjuka djur, myggbett, fästingbett, eller genom inandning av förorenat damm (jordbävning), myggbett[4] En oväntad källa till smitta är äldre husgolv, väggar och tak som hemmafixare kan råka ut för.[5] Även sorkfeber kan smitta på detta sätt.[5]

SymptomRedigera

Hos hare snabbt förlopp, efter inkubationstid på mindre än ett dygn blir hararna apatiska, slutar äta och dricka, reagerar knappt på något. Aggressivitet, anfaller med frambenen, försöker bitas. Påskyndad andning, lös, fuktig spillning. Döden inträffar efter 3–5 dygn.

Hos människan är symptomen plötslig feber, frossa, huvudvärk, diarre, muskel- och ledvärk samt svaghet och utmattning. Infektion via inandning kan också ge upphov till bröstsmärtor, upphostning av blod, och andningssvårigheter. Har man fått infektionen via ett fästingbett kommer det inom fem dagar att bildas ett sår med en hudrodnad runt såret och det kommer att bildas en svullen och öm lymfknut i närheten av infektionsområdet. Inkubationstiden är vanligtvis tre till fem dagar, men kan vara upp till två veckor.[6]

DödlighetRedigera

Hos harar är dödligheten mycket hög, få överlever infektion. Under utbrottet i Västernorrlands län år 1967 reducerades harbeståndet med 80–90 %. Blodprov från harar som överlevt i drabbade områden har varit negativa; dessa "överlevande" djur hade alltså aldrig infekterats.

Hos människan är dödligheten vid infektion med skandinavisk harpest, typ B, mycket låg och sjukdomen spontanläker inom loppet av veckor. Läkningen påskyndas emellertid avsevärt med antibiotikabehandling. En sedan tidigare multisjuk äldre person i Värmland avled 2010 där harpest kan ha varit bidragande orsak[7]. Vid harpest typ A, den i USA förekommande, är dödligheten utan behandling med antibiotika mycket högre, 10-60 % och även med antibiotikabehandling anges den vara upp till 4 %.[8]

Känsliga djurarterRedigera

Harar, sorkar, lämlar, vildkanin, ekorre, europeisk bäver och en stor mängd små gnagare, och vissa fåglar. Tillfällig nedsättning av allmäntillståndet kan underlätta anslag av sjukdomen. Bland drabbade skogsharar i Sverige har 75 procent varit honor. Över 250 olika arter har visat sig kunna infekteras med harpest.[källa behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ McCoy GW. A plaque-like disease in rodents. PublicHealth Bull. 1911;43:53-71
  2. ^ Wherry WB, Lamb BH. Infection of man with Bacterium tularense. J Infect Dis. 1914;15:331-49
  3. ^ Thjøtta T. Tre tilfelle av tularemia. En i Norge hittil ikke erkjent sykdom. Norsk Mag Lægevidensk 1930; 91:224-36
  4. ^ smittskyddsinstitutet.se - Harpesten sprids söderut..
  5. ^ [a b] bt.se - Sorkfeber risk för hemmafixaren[död länk], 2012-07-21 (Borås Tidning)
  6. ^ Bauman, Robert W. (2012). Microbiology : with diseases by body system (3rd ed). Benjamin Cummings. ISBN 9780321712714. OCLC 671465411. https://www.worldcat.org/oclc/671465411. Läst 5 augusti 2019 
  7. ^ Wik, O. et al. Tre ovanliga fall av tularemi i Värmland. Läkartidningen, 2012;109:478-480
  8. ^ Penn, Robert L., Francisella tularensis (Tularemia). Kap. 227, sid. 2927-2937; Mandell, Douglas, and Bennetts Principles and Practice of Infectious Diseases, 7. uppl. 2010, Churchill Livingstone, Philadelphia, PA 19103. ISBN 978-0-4430-6839-3

Externa länkarRedigera