Öppna huvudmenyn

Harg, Östhammars kommun

ort i Östhammars kommun

Harg är kyrkbyn i Hargs socken och en småort i Östhammars kommun. Harg är en gammal bruksort, med bland annat en större herrgård.

Harg
småort
Bruksgatan i Harg
Bruksgatan i Harg
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Östhammars kommun
Distrikt Hargs distrikt
Koordinater 60°11′4″N 18°24′12″Ö / 60.18444°N 18.40333°Ö / 60.18444; 18.40333
Area 32 hektar (2015)[1]
Folkmängd 78 (2015)[1]
Befolkningstäthet 2,438 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX210[2]
Småortskod S0925[3]
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Harg herrgård 1963.

Innehåll

HistoriaRedigera

Harg nämns i tillgängliga handlingar första gången 1534. Regeringen bytte 1638 bort Norr-Harg till landshövding Hans Kyle. Hans arvingar sålde 1664 Harg till riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock, som 1668 fick privilegier att anlägga hamrar och masugn. Anläggningen utfördes samma år av arrendatorn Isak Mackey. Genom köp övergick Harg 1706-1707 till Karl Broman. Under hans tid brändes bruket 1719 av ryska flottan. Bromans arvingar sålde 1730 Harg till sedermera landshövdingen friherre Erik Oxenstierna. Denne uppförde den nuvarande herrgården strax öster om Hargs kyrka. Han instiftade 1756 ett fideikommiss av Harg med underlydande, som upphörde 1969 då den siste fideikommissarien kabinettkammarherren friherre Carl Beck-Friis avled. Harg tillhörde familjen Oxenstierna till 1855, då bruket övergick i släkten Beck-Friis ägo. I slutet av 1920-talet upphörde tillverkningen vid bruket.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Harg 1950–2015[4][5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
375
1960
  
276
1965
  
204
1990
  
75 6#
1995
  
87 23#
2000
  
91 22#
2005
  
91 33#
2010
  
72 33#
2015
  
78 32#
Anm.: Upphörde som tätort 1970.
 # Som småort.

KommunikationerRedigera

Riksväg 76 går genom Harg och trafikeras av busslinje UL 857 mellan Östhammar och Hallstavik.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 september 2013
  3. ^ Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, Statistiska centralbyrån, 11 april 1995, läs online
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  5. ^ ”Småorter 1990”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 1995”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2000”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera