Harald Tigerström
Carl Albert Harald Tigerström, född 16 augusti 1914 i Vena församling, död 19 juni 2009 i Linköpings domkyrkoförsamling, var en svensk präst och lokalhistorisk skriftställare med kyrkohistorisk inriktning.
| Harald Tigerström | |
| Född | Carl Albert Harald Tigerström 16 augusti 1914 Vena församling |
|---|---|
| Död | 19 juni 2009 (94 år) Linköpings domkyrkoförsamling |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst i Svenska kyrkan |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Han var son till folkskolläraren Albert Tigerström och Astrid Edgren. Efter studentexamen i Eksjö blev han 1933 student i Lund, där han avlade teologisk-filosofisk examen 1934 och teologie kandidatexamen 1937. Han fortsatte sina studier och blev teologie licentiat i Uppsala 1942 och filosofie kandidat i Stockholm 1961.
Tigerström prästvigdes 15 december 1937 för Linköpings stift. Efter missiv till Virserums församling, Skänninge församling, Västra Eds församling och Herrestads församling blev han 1 januari 1942 stiftsadjunkt i Linköpings stift. 1 april 1945 kyrkoadjunkt i Linköpings domkyrkoförsamling och komminister där 1 oktober 1956. 1 mars 1962 tillträdde han tjänsten som kyrkoherde i S:t Lars församling i Linköping. Församlingen var vid denna tid en av Sveriges största. Nya kyrkor byggdes i Tannefors, Johannelund och Berga. Denna tjänst kvarstod han i till pensioneringen.[1] Han utnämndes 1976 till kontraktsprost i Domprosteriet.
Han tjänstgjorde som militärpastor vid Östgöta flygflottilj 1945–1948 och vid Livgrenadjärregementet 1947–1965. För sina insatser som militärpastor vid svenska frivilligbataljonen under finska vinterkriget utnämndes han till Riddare av Finlands Vita Ros Orden. Tigerström blev ledamot av Nordstjärneorden 1970.
Tigerström var flitigt verksam inom kultur- och föreningslivet i Linköping. Han verkade inom scoutrörelsen och var också ordförande för Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS). Han var också flitigt verksam som lokalhistorisk skriftställare, framför allt med kyrkohistorisk inriktning.[2]
Harald Tigerström är begravd på Gamla griftegården i Linköping.[3]
Bibliografi (urval) redigera
- Andreas Rhyzelius som domprost i Linköping (1948)
- Lappmarkens kyrkoliv i gången tid (1951)
- Bibeln på lapska (1951)
- I Linköpingsdômens hägn. Några enkla minnesbilder (1952)
- Kontakt med Albert Schweitzer (1954)
- S:t Larskyrkan i Linköping under 900 år (1958)
- Terserus. 1600-talsbiskop i Linköping (1964)
- Med höga spiror: kåserier, meditationer, föredrag, radiopredikningar (1972)
- Jonas Dubb: Gustaviansk prelat och ordensriddare i Linköping (1982)
- Johannes Botvidi: En östgöte i Gustav II Adolfs tjänst (1986)
- Nya Sveriges siste guvernör och hans landsmän i Amerika: till den svenska Delaware-kolonins minne 1638-1988 (1988)
- Olof Langelius drar i fält: utdrag ur en östgötaryttares dagbok åren 1758-1762 (1989)
- Marcus Wallenberg: tre östgötateologer med samma namn (1992)
- Några minnen från gångna tiders Hultsfred och Hvena (1993)
- Linköpings domkyrkoklockor (1999)
- Atterbom och Hedborn: två östgötar i livslång vänskap (1999)
- Inför mitt livs tapto: från Tutankhamon till Angela Merkel (2007)
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Biografisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1970. 1971. sid. 105
- ^ ”Minnesord över Harald Tigerström”. Östgöta Correspondenten. 30 juni 2009.
- ^ SvenskaGravar