Hans Martin (författare)

nederländsk författare

Hans Martin, född 1886 i Leyden, död 1964, var en nederländsk författare.

Hans Martin (1946)

Efter studentexamen bedrev Martin studier i teknik och konsthistoria. Han var utrikeskorrespondent i Italien för en nederländsk tidning 1908-1914, krigskorrespondent i Albanien 1914, 1919-1949 sekreterare, senare direktör för ett nederländskt flygbolag.

Martins romaner karaktäriseras av Litteraturhandboken (1983) som "välskrivna underhållningsromaner med lätt idealiserad personteckning."

Bibliografi (på svenska)Redigera

(Förlag Wahlström & Widstrand, om ej annat anges)

  • Räkna de lyckliga stunderna blott (Getijden) (översättning Harald Jernström, Fahlcrantz & Gumælius, 1940)
  • Oroligt blod (Vrijgevochten) (översättning Björn Palm, Fahlcrantz & Gumælius, 1941)
  • Den stora dårskapen (De grote dwaasheid) (översättning Björn Palm, 1950)
  • Bränningar (Branding) (översättning Saima Fulton, 1951)
  • Högt spel (Hoog spel) (översättning Saima Fulton, 1952)
  • Längtan (Het verlangen) (översättning Saima Fulton, 1953)
  • Marga (Marga) (översättning Saima Fulton och Gunvor Björkman, 1954)
  • Den långa vägen (De verre weg) (översättning Gunvor Björkman och Saima Fulton, 1955)
  • Högtidsdagen (Het aanbeeld) (översättning Gunvor Björkman, 1956)
  • Sensommar (Late zommer) (översättning Lisa Rothstein, 1957)
  • Skeppsvarvet (De werf) (översättning Saima Fulton, 1958)
  • Marianne (Marianne) (översättning Saima Fulton, 1959)
  • Den brokiga väven (Schering en inslag) (översättning Saima Fulton, 1960)
  • Det kortaste strået (Het kortste sind) (översättning Gunvor Björkman och Saima Fulton, 1961)
  • Höst (Herfsttij) (översättning Saima Fulton, 1962)
  • Arvet (Het erfdel) (översättning Saima Fulton, 1963)
  • Elden (Het onvervulde) (översättning Marguérite Törnqvist, 1965)

KällorRedigera

  • Litteraturhandboken. 5. uppl. (Forum, 1983), s. 573
  • Libris
  • Stockholms stadsbibliotek
  • Boksampo