Hans Birch Dahlerup, född 25 augusti 1790, död 26 september 1872, var en danskfödd österrikisk friherre och sjömilitär. Han var bror till Valdemar Dahlerup.

Hans Birch Dahlerup
Född25 augusti 1790[1][2]
Hillerød, Danmark
Död26 september 1872[1][2] (82 år)
Frederiksberg[3], Danmark
BegravdHolmens kyrkogård[4]
Medborgare iKonungariket Danmark
SysselsättningSjöofficer
BarnHans Dahlerup (f. 1830)
SläktingarEdouard August Dahlerup (syskon)
Valdemar Dahlerup (syskon)
Utmärkelser
Dannebrogordens hederstecken (1845)[1]
Riddare av första klass av Järnkroneorden (1849)[1][5]
Storkors av Dannebrogorden (1851)[1]
Storkors av Guadeloupeorden (1864)[6][5]
Storkors av Gregoriusorden[5]
Redigera Wikidata

Dahlerup blev officer vid flottan 1806, kommendörkapten 1840 och kommendör 1847. Han deltog med utmärkelse i kriget mot Storbritannien 1807-14 och råkade under tiden tre gånger i brittisk fångenskap. Åren 1815-19 var han i kofferditjänst men återinträdde 1819 i aktiv tjänst och var lärare vid Søkadetakademiet 1822-26. År 1849 gick Dahlerup i österrikisk tjänst för att reorganisera den österrikiska flottan och utnämndes omedelbart till viceamiral och chef för marinen. Under 1849 års krig mot Italien bidrog han verksamt till Venedigs intagande men lämnade, sedan han 1851 upphöjts till friherrligt stånd, på grund av intriger Österrikes tjänst och återvände till Danmark. År 1861 återinträdde han i österrikisk tjänst men tog, sedan Österrike 1864 invecklats i krig med Danmark, slutgiltigt avsked 1865 och framlevde sina sista år i Danmark. Dahlerups memoarer utgavs i fyra band 1908-12.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Dansk Biografisk Lexikon, Hans_Dahlerup, Hans Dahlerup, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Istrapedia, Hans Birch Dahlerup.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 11 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Almanach der österreichischen Kriegsmarine (på tyska), 1865, s. 147.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kaiserlich-königliches Armee-Verordnungsblatt (på tyska), k.u.k. Kriegsministerium, december 1864, s. 200.[källa från Wikidata]