Hans Achelis
tysk professor
Hans Georg Achelis, född den 16 mars 1865 i Hastedt vid Bremen, död den 25 februari 1937 i Leipzig, var en tysk evangelisk teolog, kyrkohistoriker och arkeolog. Han var son till Ernst Christian Achelis.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Prof._Hans_Achelis%2C_Kirchengeschichtler_in_Leipzig.tif/lossy-page1-250px-Prof._Hans_Achelis%2C_Kirchengeschichtler_in_Leipzig.tif.jpg)
Achelis, som var lärjunge till Adolf von Harnack, blev, efter studier i Erlangen, Marburg och Berlin, privatdocent i Göttingen 1893, extra ordinarie professor i Königsberg 1901, i Halle 1907, ordinarie där 1913, i Bonn 1916 och i Leipzig 1918 (som efterträdare till Albert Hauck). År 1929 blev Achelis ledamot av Sächsische Akademie der Wissenschaften. Han blev emeritus 1935.
Bibliografi (i urval)
redigera- Das Christentum in den ersten drei Jahrhunderten (2 band, 1912; 2:a upplagan 1925)
- Die Katakomben von Neapel (1937)
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, Hans Achelis, 23 februari 2012.