Wikipedia

Hanhals socken

socken i Halland

Hanhals socken i Halland ingick i Fjäre härad, ingår sedan 1974 i Kungsbacka kommun och motsvarar från 2016 Hanhals distrikt.

Hanhals socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradFjäre härad
KommunKungsbacka kommun
Bildadmedeltiden
Area19 kvadratkilometer
Upphov tillHanhals landskommun
Hanhals församling
MotsvararHanhals distrikt
TingslagHallands norra domsagas tingslag (–)
Fjäre tingslag (–)
Karta
Hanhals sockens läge i Hallands län.
Hanhals sockens läge i Hallands län.
Hanhals sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°27′15″N 12°06′37″Ö / 57.45416667°N 12.11027778°Ö / 57.45416667; 12.11027778

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1457
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Hanhals distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 18,77 kvadratkilometer, varav 18,55 land.[1] År 2000 fanns här 957 invånare.[2] Byarna Brogården, Hammerö, Hanhals, Gressela, Pilagården, Stegatorp, Sätinge och Torkelstorp ligger i socknen, liksom en liten del av Eskatorp (Ulfsbäck) samt Hanhals kyrka.

Administrativ historik redigera

Hanhals socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hanhals församling och för de borgerliga frågorna till Hanhals landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Fjärås landskommun som sedan 1974 uppgick i Kungsbacka kommun.[2] Församlingen uppgick 2013 i Kungsbacka-Hanhals församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hanhals, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Fjäre härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur redigera

Hanhals socken ligger närmast sydost om Kungsbacka vid Kungsbackafjorden och kring Rolfsån. Socknen är en kuperad slättbygd.[6][7][1]

Kungsbackafjordens naturreservat som ingår i EU-nätverket Natura 2000 delas med Fjärås, Onsala, Vallda och Ölmevalla socknar.

I socknen finns ruinerna av den medeltida borgen Hunehals.[8] En senare sätesgård var Hammargårds säteri.[9][10]

Fornlämningar redigera

Från stenåldern finns cirka 50 boplatser. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar.[6][7][11][12]

På Hanhalsholme låg åren 1290 till 1330 en dansk fästning som användes av Greve Jacob av Halland efter påstådd inblandning i mordet på Erik Klipping. Fästningen hade namnet Hunehals och anses generellt som en föregångare till mer kända Varbergs fästning. Borgen låg längst ut på Hanhalsholme, längst in i Kungsbackafjorden. Den hade under 1200- och 1300-talen stor strategisk betydelse i krigen mellan Danmark och Norge, såsom belägen längst norr ut i dåvarande Danmark och nära Norges dåvarande sydliga gräns vid Göta älv. Den skall också tidvis haft svenska ägare genom bland annat hertig Erik. Borgen skall ha belägrats av danskar 1328 och därefter förstörts.[13]

Namnet redigera

Namnet (1306 Hunä hals) kommer från kyrkbyn som i sin tur tagit namnet från en udde, Hunehals. Förleden innehåller hun, 'låshus', 'kubbe, kloss' syftande på den höga udden. Efterleden hals bör syfta på uddens insnörda landsfäste.[14][7]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningen ökade från 655 1810 till 1 015 1850 varefter den minskade till 679 1920. Därefter ökade folkmängden på nytt till 867 1950 varpå den drastiskt minskade till 484 1960. Efter det ökade folkmängden till 861 1990.[15] Befolkningsminskningen på 1950-talet berodde på att ett område med 300 invånare överfördes till Kungsbacka församling 1954.[16]

Befolkningsutvecklingen i Hanhals socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
550
1760
  
617
1769
  
616
1780
  
586
1790
  
549
1800
  
642
1810
  
655
1820
  
827
1830
  
883
1840
  
923
1850
  
1 015
1860
  
1 004
1870
  
920
1880
  
865
1890
  
851
1900
  
802
1910
  
701
1920
  
679
1930
  
734
1940
  
727
1950
  
867
1960
  
484
1970
  
559
1980
  
780
1990
  
861
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hanhals socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Hanhals socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Hunehals i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Hammargård, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Hammargård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hanhals socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hanhals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ http://wadbring.com/historia/sidor/hunehals.htm, hämtad 2012-02-29
  14. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  15. ^ Folkmängd 1810-1890 Hanhals i Hallands län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 5 juli 2016)
  16. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 32. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning redigera

  • Ahlberg, Leif (1985). ”Hunehals”. Vår bygd 1985 (68),: sid. 36-44 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8842850
  • Börjesson, Ansgarius (1971). Skolorna i Hanhals.. Hanhals. Libris 1241449 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hanhals_socken&oldid=54233308”