Högerregeln kan betraktas som grundprincipen för vägkorsningar. När två vägar korsar varandra och inga vägmärken eller trafiksignaler som anger väjnings- eller stopplikt finns i korsningen, gäller högerregeln vilken innebär att den trafikant som kommer från vänster har skyldighet att lämna företräde för den trafikant som kommer från höger.

I länder med vänstertrafik tillämpas ibland vänsterregeln, vilken innebär att trafikanter skall lämna företräde åt trafik som kommer från vänster. Vissa länder har varken höger- eller vänsterregel. I till exempel Storbritannien, där man kör till vänster, finns ingen vänsterregel eftersom korsningar huvudsakligen har en huvudled eller företrädesskyltning. Vid omarkerade korsningar kan därför ingen räkna med att få företräde.[1] [2]

Man bör som ovan svensk vara extra uppmärksam när man framför fordon i Norge där högerregeln skiljer sig en del. Den innebär att den som kommer från höger alltid har företräde, även om den exempelvis skall korsa en väg med cirka 90km/tim som högsta tillåtna hastighet, om inget vägmärke finns. Detta gäller fler länder i Europa där högerregeln tillämpas striktare än i Sverige.

Högerregeln i Sverige redigera

 
Varning för skymd vägkorsning

I de allra flesta vägkorsningar regleras väjningsplikten genom högerregeln. Fordon som samtidigt närmar sig från höger på anslutande väg ska lämnas företräde om det saknas vägmärke/trafiksignal som anger väjnings- eller stopplikt.

Korsningar som är skymda och olycksdrabbade förses ibland med vägmärket vägkorsning. Om korsningen är försedd med vägmärket varning för vägkorsning så gäller högerregeln och samtliga förare som kommer från höger har företräde.[3]

Högerregeln gäller också i korsningar med enskild väg, om inget vägmärke anger något annat.

Högerregeln gäller även på parkeringsplatser samt andra öppna platser.[4] Ofta används trafikmärket varning för vägkorsning för att påminna om den. Regeln gäller även när två fordons väg skär varandra på andra ställen än korsningar. Högerregeln gäller inte vid huvudled, där det finns fungerande trafiksignaler, i cirkulationsplatser, där accelerationsfält används, där vägmärkena väjningsplikt eller stopplikt är uppsatta[5] eller om polisman ger tecken om att annat för tillfället gäller.

Referenser redigera

  1. ^ The official DSA Theory Test for Car Drivers (UK) 2007 (Fråga 65 och 66, Revision: Rules of the road)
  2. ^ http://www.highwaycodeuk.co.uk/answers/who-has-priority-at-an-unmarked-crossroads
  3. ^ Körkortsboken, 33:e upplagan, s.41
  4. ^ ”Svensk trafiksäkerhet - trafikregler”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814131629/http://www.trafiksakerhet.se/trafikregler.htm. Läst 29 oktober 2010. 
  5. ^ Körkortsboken, 18:e upplagan, s. 40-41

Se även redigera