Väjningspliktsmärken

uppsättning trafikskyltar som anger vilka trafikanter som har förtur på en viss plats, generisk information inte specifik till någon region
(Omdirigerad från Stopplikt)

Väjningspliktsmärken är en typ av vägmärken som upplyser om regler om väjningsplikt. Väjningspliktsmärken talar, i vissa länder men ej i Sverige, även om vilka trafikanter som har förkörsrätt.

AllmäntRedigera

Vägmärken i Europa följer en viss enhetlig standard (FN:s konvention om vägmärken och signaler). Vissa skillnader kan dock förekomma mellan olika länder. Märkena i artikeln visar de svenska märkena, men skillnaden mot andra europeiska länder är ganska liten. De som finns i konventionen finns i alla eller de flesta länder i Europa.

VäjningspliktRedigera

 
Korsning med väjningsplikt i Århus, Danmark.

Denna skylt talar om att fordonsförare har väjningsplikt, som enligt Trafikförordningen 3kap.5§ innebär att fordonsförare skall sänka hastigheten eller stanna i god tid (för att visa avsikt att väja) och fortsätta köra endast om det kan ske utan fara eller hinder (för den korsande trafiken). Att köra vidare utan att iaktta väjningsplikt är ett brott mot Trafikförordningen. Skylten finns i FN-konventionen och i alla länder i Europa, och i många andra länder också. Den räknas som ett varningsmärke eller förbudsmärke i vissa länder. I de flesta länder är det ingen text i skylten, men Storbritannien har texten "GIVE WAY". Irland har också en text: "YIELD" eller "GÉILL SLÍ" (det sistnämnda är iriska). I USA har man en liknande skylt med texten "YIELD". I många asiatiska länder har denna skylt text som uppmanar att lämna företräde.

Väjningspliktsskylten finns normalt alltid uppsatt i korsningar med en huvudled där i regel fordonsförare på väg in på huvudleden alltid har väjningsplikt mot fordonstrafik som redan färdas på huvudleden, vid infarter på cirkulationsplatser där i regel fordonsförare på väg in i cirkulationen alltid har väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i cirkulationen och vid de flesta bevakade vägkorsningar där fordon på vissa vägar har väjningsplikt mot korsande trafik då trafiksignalerna är ur funktion. I annat fall när vägmärke om väjningsplikt saknas har en fordonsförare då flera fordons kurser korsar varandra alltid väjningsplikt mot korsande trafik från höger i länder med högertrafik, eller mot korsande trafik från vänster i vissa länder med vänstertrafik medan vissa länder, däribland Storbritannien, däremot varken tillämpar högerregeln eller vänsterregeln, varför det är omöjligt för någon att förvänta sig företräde.[1] Högerregeln gäller dock ej vid utfart från vägrenen, en parkeringsplats, en tankstation, en korsande gång- eller cykelbana, terräng, en gågata eller ett gångfartsområde, en stig, en ägoväg, en fastighet och dylikt, där det istället är fordonsförare på väg ut på körbanan som har väjningsplikt enligt utfartsregeln mot trafik som redan färdas på körbanan.[2]

StoppliktRedigera

Denna skylt talar om att fordonsförare har stopplikt, som innebär att man utöver väjningsplikt också alltid har absolut plikt att stanna stillastående vid stopplinjen, eller om stopplinje saknas omedelbart före den korsande banan eller annars framför skylten, det för att (även om ingen korsande trafik förekommer) observera extra noga om någon korsande trafik närmar sig innan man fortsätter köra. Stoppskylten är normalt uppsatt vid korsningar med nedsatt sikt eller med hårt trafikerade vägar där hastigheten är högre och där en kollision kan vara mycket förödande, och vid ett antal obevakade järnvägskorsningar, och betyder då att man måste stanna före korsningen för att iaktta eventuell tåg- eller spårvagnstrafik som närmar sig och sedan passera korsningen utan onödigt dröjsmål, om det kan ske utan risk för fara. Att köra vidare utan att iaktta stopplikt är ett brott mot Trafikförordningen och kan (åtminstone i Sverige) ge återkallat körkort.

 
Tilläggstavla för flervägsstopp

I vissa korsningar förekommer s.k. flervägsstopp som innebär att samtliga fordonsförare som närmar sig korsningen, oavsett från vilken väg, måste stanna för att ta ögonkontakt med varandra och därigenom komma överens om vem som ska köra först.

Stoppskylten härstammar från USA, finns med i FN-konventionen (trots att USA inte deltar i den) och används i många länder i och utanför Europa. Det är ett av få vägmärken som USA och Europa har gemensamt. Texten är STOP (den engelska ordet för STOPP) i (huvudsakligen) hela Europa. Den räknas som ett förbudsmärke i vissa länder. I vissa länder finns egna ord istället för texten STOP. I Israel har skylten en hand som visar stopptecken istället för text.

Övergångsställe och cykelöverfartRedigera

De två vänstra skyltarna, ofta kallade Herr Gårman respektive Fru Gårman, upplyser om att det är ett övergångsställe (ej att förväxla med en s.k. gångpassage), d.v.s. en plats markerad med vita målade ränder i körbanan där en gångbana korsar körbanan. På många ställen finns det även en cykelöverfart (ej att förväxla med en s.k. cykelpassage), d.v.s. en (markerad) plats där en cykelbana korsar körbanan, på samma ställe som övergångsstället. Numera kan en cykelöverfart markeras med en särskild skylt (om cykelöverfarten finns på en separat plats utan "delat" övergångsställe), se den högra skylten.

Vid ett obevakat övergångsställe har en förare väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället.[3] Vid en cykelöverfart har en förare väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten.[3] En förare som närmar sig ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart ska anpassa sitt körsätt så att han eller hon inte tvingas stanna på övergångsstället, passagen eller överfarten.[4] Gående som skall gå ut på ett övergångsställe skall ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos de fordon som närmar sig övergångsstället.[5] Kör- eller cykelbanan skall korsas utan onödigt dröjsmål.[6]

HuvudledRedigera

Denna skylt talar om att vägen är en huvudled (i Finland kallad väg med förkörsrätt), d.v.s. en väg med parkeringsförbud (utom på angiven parkeringsplats) och med korsande trafik som alltid har väjningsplikt (som normalt alltid skyltas).[7][8] Vägmärket upprepas alltid efter varje vägkorsning. Det vanligaste skälet till att vägen är en huvudled är att den oftast är hårt trafikerad väg, varför högerregeln anses som otillräcklig. En huvudled upphör efter ett vägmärke som talar om att det är slut på huvudled, se skylten nedan, som i regel innebär att högerregeln gäller vid vägkorsningar (om inget annat anges).

Skyldighet att lämna företrädeRedigera

Denna skylt är normalt uppsatt vid hinder eller på andra platser där det är för trångt för två fordon (med fler hjul än två) att mötas, och betyder att man har väjningsplikt mot mötande trafik. Om denna skylt saknas, är det i regel den fordonsförare med hindret på sin sida av vägen som har väjningsplikt, eftersom denne då korsar mötande trafiks sida av vägen. Den finns i FN-konventionen och i nästan alla länder i Europa. Storbritannien och Cypern har skylten spegelvänd på grund av deras vänstertrafik. Irland verkar inte ha den. Den räknas som ett förbudsmärke i vissa länder.

Mötande trafik har skyldighet att lämna företrädeRedigera

Denna skylt betyder att mötande trafik har väjningsplikt men betyder däremot, åtminstone i Sverige, ej att trafik som passerar den har förkörsrätt. Skylten finns i FN-konventionen och används i nästan alla länder i Europa. Storbritannien och Cypern har skylten spegelvänd, på grund av deras vänstertrafik. Irland verkar inte ha den. Den räknas som ett upplysningsmärke i vissa länder.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.highwaycodeuk.co.uk/answers/who-has-priority-at-an-unmarked-crossroads
  2. ^ Du och jag i trafiken: Lärobok i trafikkunskap, utgiven av Sveriges trafikskolors riksförbund.
  3. ^ [a b] ”Trafikförordning kap3 §61”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276#K3P61. Läst 16 november 2020. 
  4. ^ ”Trafikförordning kap3 §62”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276#K3P62. Läst 16 november 2020. 
  5. ^ ”Trafikförordning kap7 §4”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276#K7P4. Läst 16 november 2020. 
  6. ^ ”Trafikförordning kap7 §3”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/trafikforordning-19981276_sfs-1998-1276#K7P3. Läst 16 november 2020. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021041947/http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Vagmarken/Vajningspliktsmarken/Huvudled/. Läst 11 mars 2017. 
  8. ^ Körkortsboken, 18 upplagan av Sveriges Trafikskolors Riksförbund