Öppna huvudmenyn

Högås socken i Bohuslän ingick i Lane härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Högås distrikt.

Högås socken
Socken
Högås kyrka, den 14 juli 2006, bild 1.JPG
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradLane härad
KommunUddevalla kommun
Bildadmedeltiden
Area19 kvadratkilometer
Upphov tillHögås landskommun
Högås församling
Karta
Högås sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Högås sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°19′50″N 11°40′39″E / 58.33055556°N 11.6775°Ö / 58.33055556; 11.6775
Lane Högås.svg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1557
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128170 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 19,35 kvadratkilometer, varav land 19,11.[1] År 2000 fanns här 746 invånare[2]. Orten Lanesund samt kyrkbyn Högås med sockenkyrkan Högås kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Högås socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Högås församling och för de borgerliga frågorna bildades Högås landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Skredsviks landskommun som 1971 uppgick i Uddevalla kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Bokenäsets församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Högås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Lane kompani.[4]

Geografi och naturRedigera

Högås socken ligger väster om Uddevalla på södra Bokenäset med Havstensfjorden och dess vik Svälte kil i sydost. Socknens har odlingsbygd vid fjorden och i dalar som omges av branta bergshöjder.[5][1][6]

I sydöstra delen av socknen finns Havstensklippan med utsikt över Havstensfjorden och här finns dessutom vad som länge ansågs vara Europas största jättegryta, 8 meter i diameter.

Över den smalaste delen av Havstensfjorden, Nötesund, finns Nötesundsbron. På den går länsväg 160 som går från halvön Vindön på Orust till Sundsandvik.

Havstensfjorden är också socknens enda naturreservat. Det delas med Herrestads socken och ingår i EU-nätverket Natura 2000.

FornlämningarRedigera

Boplatser och en dös från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett gravfält samt storhögen Granhoge hög.[5][7][8][6]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 311 1810 till 592 1840 då den var som störst under 1800-talet. Folkmängden sjönk sen till 560 1860 och steg därpå till 584 1880. Därefter sjönk den på nytt till 403 1950 och 1960 då den var som lägst under 1900-talet varpå den steg till 676 1990.[9]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1388 Haukaas(e) och kommer från kyrkplatsen. Efterleden innehåller ås och syftar på en sådan som löper genom bygden. Förleden innehåller troligen hök, 'hög, kulle' syftande på höjden där kyrkan är belägen.[10]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Högås socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Högås socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Högås socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Högås socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Folkmängd 1810-1890 Högås i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 3/6 2016)
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera