Kvalster (Acari) är en stor grupp av spindeldjur som återfinns över hela jordklotet. De lever på land, i färskvatten och i salt vatten. Mångfalden av kvalster är extraordinär och deras fossila historia går tillbaka till åtminstone början av devonperioden[1]. Det finns över 65 000 arter beskrivna, men det verkliga antalet arter är troligen betydligt större. Forskare uppskattar att det finns en miljon arter i världen. Förutom parasiter (som till exempel fästingar och skabb), finns arter som äter växter, djur, svamp eller dött organiskt material. De är små (ofta mellan 0,08 och 1,00 mm), men de största (röda sammetskvalster och blodfyllda fästingar) kan bli omkring 10-20 mm. Läran om kvalster kallas akarologi (från grekiska ἀκαρί/ἄκαρι, Akari)[2] och en biolog som studerar kvalster kallas akarolog (=kvalsterforskare). De ledande vetenskapliga tidskrifter för kvalsterforskning inkluderar "Acarologia", "Experimental and Applied Acarology" och "the International Journal of Acarology". Föreningar i Europa är "EURopean Association of ACarologists" (EURAAC) och "European Water Mite Research"[3].

Kvalster
Trombidium holosericeum (aka).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamPalpkäkar
Chelicerata
KlassSpindeldjur
Arachnida
(orankad)Kvalster
Acari
Vetenskapligt namn
§ Acari
AuktorLeach, 1817
Ordningar
Hitta fler artiklar om djur med

SystematikRedigera

Forskare betraktar idag kvalster som en underklass[4] av spindeldjuren, men de klassificeras ibland i litteraturen även som en överordning eller en ordning. Kvalster indelas vanligen i två överordningar: höftkvalster (Anactinotrichida eller Parasitiformes) och lårkvalster (Actinotrichida eller Acariformes)[4]. Att taxonomin hos kvalster varierar beroende på litteratur, även på högre nivå, beror främst på att det inte är klart hur de är släkt med varandra. Dagens molekylära studier indikerar att höftkvalster och lårkvalster kan vara närmare besläktade med andra spindeldjur än med varandra. Det skulle betyda att kvalster inte är en monofyletisk grupp, det vill säga att de inte har ett gemensamt ursprung.

Kvalster delas vidare upp i (enligt Krantz och Walter 2009[4]):

höftkvalster (Parasitiformes)
Opilioacarida
Holothyrida
Ixodida "fästingar"
Mesostigmata "rovkvalster"
lårkvalster (Acariformes)
Trombidiformes
Sarcoptiformes

Miljöspecifika grupperRedigera

HuskvalsterRedigera

Huskvalster, ofta kallade husdammskvalster eller sängkvalster, är ett antal familjer "lårkvalster" som Dermatophagoides och Euroglyphus. De är mikroskopiskt små, 0,1–0,3 mm. De saknar lungor och andas direkt genom huden. De kan inte dricka utan tar upp och avger vatten direkt genom huden och är helt beroende av omgivningens fukt för att kunna upprätthålla vattenbalansen. De saknar ögon och föredrar mörker.

FörrådskvalsterRedigera

Förrådskvalster är samlingsnamn för några andra familjer "lårkvalster", som företrädesvis förekommer där matvaror eller foder förvaras. Den viktigaste familjen är or.

MjällkvalsterRedigera

Mjällkvalster (Cheyletiella yasguri) [5] är ett parasitkvalster som framförallt påträffas hos hund, katt och kanin. Hos hundar drabbar det främst valpar. Mjällkvalster kan även smitta människor.[6] Mjällkvalster har en 21 dagar lång livscykel, och överlever inte mer än 10 dagar utan värddjur.[7]

Svenska faunanRedigera

I Sverige finns cirka 1000 arter kända, men troligen är en stor del av faunan fortfarande okänd. Fyra av sex ordningar av kvalster finns representerade i Sverige[8]. Forskning sker på Uppsala Universitet (fästingar)[9], SLU i Uppsala (hornkvalster)[10], Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm (vattenkvalster, sammetskvalster)[11] och Zoologiska museet i Lund (rovkvalster, fästingar)[12]. Station Linné har en fästingsafari på Öland för allmänheten[13].

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ David Evans Walter, Gerald Krantz & Evert Lindquist (13 december 1996). ”Acari. The Mites”. Tree of Life Web Project. http://tolweb.org/Acari/2554/1996.12.13. Läst 25 juli 2014. 
  2. ^ D. E. Walter & H. C. Proctor (1999). Mites: Ecology, Evolution and Behaviour. University of NSW Press, Sydney and CABI, Wallingford. ISBN 0-86840-529-9 
  3. ^ [1] European Water Mite Research.
  4. ^ [a b c] Krantz, W. and Walter, D.E. (2009) A manual of acarology. Texas Tech University Press, Texas.
  5. ^ Mjällkvalster hos hund, djurskyddsportalen.
  6. ^ ”Mjällkvalster”. Apoteket. Arkiverad från originalet den 12 april 2010. https://web.archive.org/web/20100412130846/http://www.apoteket.se/Privatpersoner/djur/sidor/Hund_Hudopals_Ohyra_Mjallkvalster.aspx. 
  7. ^ a b c Griffin, Craig E.; Miller, William H.; Scott, Danny W. (2001). Small Animal Dermatology (6th ed.). W.B. Saunders Company. ISBN 0-7216-7618-9.
  8. ^ ”Kvalster (Acari)”. Småkrypsguiden. Sveriges Entomologiska förening (SEF). Arkiverad från originalet den 16 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140316032915/http://www.sef.nu/smakrypsguiden/guide-till-insektsgrupperna/arachnida-spindeldjur/kvalster-acari/. Läst 21 oktober 2014. 
  9. ^ ”Thomas Jaenson - Professor”. Evolutionsbiologiskt centrum. Uppsala Universitet. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109084909/http://www.ebc.uu.se/forskning/IOB/Systematisk_biologi/Personal/Thomas/. Läst 21 oktober 2014. 
  10. ^ ”Lokala effekter på biologisk mångfald”. Sveriges lantbruksuniversitet. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021143408/http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/projekt-inkl-konferenser/stubbskord-och-miljoeffekter/forskning/insekter/. Läst 21 oktober 2014. 
  11. ^ ”Jeanette Nordqvist”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 21 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140721070417/http://nrm.se/forskningochsamlingar/forskningsavdelningen/entomologi/personal/jeanettenordqvist.11467.html. Läst 21 oktober 2014. 
  12. ^ ”Lars Lundqvist”. Lund Universitet, Zoologiska museet. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://archive.is/20141021121930/http://www.biomus.lu.se/museum-of-zoology/people/lars-lundqvist. Läst 21 oktober 2014. 
  13. ^ ”Naturupplevelser”. Station Linné. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113012749/http://www.stationlinne.se/sv/naturupplevelser/. 

KällförteckningRedigera

Externa länkarRedigera