Öppna huvudmenyn

Hägrar

familj av fåglar
(Omdirigerad från Häger)

Hägrar (Ardeidae) är en fågelfamilj inom ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes). Familjen består av ett 70-tal arter kategoriserade i de båda släktgrupperna rördrommar och hägrar.

Hägrar
Ardea herodias NBII.jpg
Amerikansk gråhäger (Ardea herodias)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
Vetenskapligt namn
§ Ardeidae
AuktorLeach, 1820
Utbredning
Heron range.png
Vithuvad häger (Egretta novaehollandiae) med en fångad groda.
Vithuvad häger (Egretta novaehollandiae) med en fångad groda.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

UtbredningRedigera

Hägrar finns över nästan hela jorden utom på de arktiska och antarktiska områdena. De är dock vanligast i tropiska områden.

Utseende och anatomiRedigera

De flesta hägrar har en lång kägelformig, stark och rak näbb, som ser ut som om den vore hoptryckt från sidorna. Hos några arter är näbben bred och välvd, med nedböjd spets. Näsborrarna är små, och huvudets sidor mellan ögonen och näbben är nakna. Benen är långa eller ganska långa. Hägrar har långa tår, varav den bakre fäst i samma plan som framtårna. Alla tårna har spetsiga klor. Den mellersta tåns klo är tandad som en kam på insidan. Vingarna är breda och ganska långa. Stjärten är kort och avrundad och består av 10-12 pennor. Fjäderdräkten är rik och mjuk, och längre på nacken, skuldrorna och frambröstet.

Merparten har långa eller mycket långa halsar och deras sjätte halskota är utformad så att de kan böja halsen i en S-form. I flykten drar hägrar in huvudet mot kroppen vilket ger dem en högbröstad profil. Detta skiljer dem från alla andra familjer inom ordningen pelikanfåglar.

Hägrar har ett speciellt puderdun som hela tiden nybildas och som finns på bröstet, sidorna och stjärten. Detta dun används för att rengöra näbben från fiskslem.

EkologiRedigera

Merparten av alla arter inom familjen, utom exempelvis svarthuvad häger (Ardea melanocephala), är specialister på att fånga fisk och groddjur i grunda vatten. I motsats till exempelvis vadare sätter de sig gärna i träd - här har de nytta av baktåns fäste i jämnhöjd med de övriga tårna. Några arter häckar även i träd, medan andra placerar sina enkla bon på marken bland vass och säv. Honan ruvar vanligen ensam, medan hannen förser henne med mat. De utkläckta ungarna vårdas sedan av bägge föräldrarna och matas i boet, tills de är fullvuxna. Hägrarna är försiktiga och vaksamma och flyr helst undan en starkare fiende. En häger som inte kan fly försvarar sig ursinnigt och kan med sin långa vassa näbb utgöra en fara för fridstörare.

FödaRedigera

Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Vissa arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre.

Släkten i familjenRedigera

 
Gråhäger fotograferad i juni i Stockholm.

Underfamilj Ardeinae

Underfamilj Botaurinae

Underfamilj Cochleariinae

Underfamilj Tigrisomatinae

Hägrar och människanRedigera

De mindre arterna kan bli ganska tama i fångenskap. Plymerna från vissa arter av hägrar har under perioder varit mycket populära inom modeindustrin.

En version av Linuxdistributionen Ubuntu var uppkallad efter djuret och gick under namnet "The Hardy Heron"[2], vilket betyder "Den Härdiga Hägern".

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Päckert, M., J. Hering, E. Fuchs, P. Barthel, and W. Heim (2014), Genetic barcoding confirms first breeding record of the Yellow Bittern, Ixobrychus sinensis, (Aves: Pelecaniformes, Ardeidae) in the Western Palearctic, Vert. Zool. 25, 251-260.
  2. ^ ”DevelopmentCodeNames - Ubuntu Wiki”. https://wiki.ubuntu.com/DevelopmentCodeNames. 

KällorRedigera

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Warwick Tarboton, Peter Hayman, Norma Arlott (1994) Birds of Southern Africa, Struik Winchester, Kapstaden, sid:40, ISBN 0-947430-44-X