Gyllengökbi (Nomada goodeniana)[1][2] är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gökbin, och familjen långtungebin.[3][4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Gyllengökbi
Nomada goodeniana m5.JPG
Gyllengökbi, hane.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteGökbin
Nomada
ArtGyllengökbi
Nomada goodeniana
Vetenskapligt namn
§ Nomada goodeniana
Auktor(Kirby, 1802)
Gyllengökbi, hona.
Gyllengökbi, hona.
Hitta fler artiklar om djur med

BeskrivningRedigera

Arten är ett långsträckt bi som har svart grundfärg med gula teckningar och rödgula ben och antenner. Hanen har en gul ansiktsmask och en stor, gul fläck på bröstet.[6] Mellankroppens främsta segment (pronotum), fälten vid vingfästena, skulderhörnen och tre fläckar på mellankroppens bakre del är gula.[6][7] På bakkroppen har tergiterna[8] 1 till 5 hos honan och 1 till 6 hos hanen gula tvärband som smalnar av på mitten; på första tergiten kan mittdelen vara helt avbruten. Färgmönstret ger arten ett påtagligt getingliknande utseende. Majgökbi är en förväxlingsart, men hos denna art är bakkroppens gula tvärband avbrutna även på tergit 2 och 3. Kroppslängden är 10 till 13 mm.[6]

EkologiRedigera

Gyllengökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos stora sandbin, som lönnsandbi, gyllensandbi[6], nyponsandbi, kustsandbi och sobersandbi[9], där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarterna, jordbruksbygd, skogsbryn, kalhyggen och samhällen. I norra delen av utbredningsområdet varar flygtiden från mitten av april till juni.[6] Längre söderut kan den få två generationer per år; flygtiden för den andra generationen varar då från mitten av juli till mitten av september.[7]. Honor är betydligt vanligare än hanar.[9]

UtbredningRedigera

Utbredningsområdet omfattar större delen av Europa. I Sverige förekommer arten norrut till Mellansverige och längs kusten upp till Ångermanland.[6] I Finland finns den i de södra och sydöstra delarna av landet (inklusive Åland).[10] Den finns även i Norge och Danmark.[6]

KällorRedigera

  1. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  2. ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+goodeniana/match/1. Läst 9 mars 2017. 
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ Dyntaxa Nomada goodeniana
  6. ^ [a b c d e f g] Björn Cederberg (2015). Nomada goodeniana Gyllengökbi”. Artdatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103241. Läst 25 februari 2017. 
  7. ^ [a b] ”Wespenbienen: Nomada goodeniana (på tyska). Wildbienen. 2013. http://www.wildbienen.de/eb-ngood.htm. Läst 25 februari 2017. 
  8. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex stycken, hanen sju. De numreras med början framifrån.
  9. ^ [a b] Pauly A., Mathot P. & Rasmont P.. Nomada goodeniana (Kirby 1802)” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=6081. Läst 25 februari 2017. 
  10. ^ Juho Paukkunen (2015). ”Gyllengökbi — Nomada goodeniana (Kirby, 1802)”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.204684?locale=sv#show. Läst 9 mars 2017. 

Externa länkarRedigera