Guvernementet Pskov
Guvernementet Pskov var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland, 1772–1927.
| Guvernementet Pskov | ||
| Псковская губернiя | ||
| Guvernement i Kejsardömet Ryssland | ||
 Järnvägsstation i Solntsy.
| ||
|
||
| Land |  Ryssland
| |
|---|---|---|
| Huvudstad | Pskov | |
| Area | 44 209 km² | |
| Folkmängd | 1 390 000 (1912) | |
| Befolkningstäthet | 31 invånare/km² | |
| Idag del av: | Pskov oblast | |
 | ||
.png)
Det var begränsat av guvernementet Sankt Petersburg i norr, Novgorod, Tver och Smolensk i öster, Vitebsk i söder och Livland i väster.
Det hade en yta på 44 209 km2 (varav 995 km2 vatten). 1 390 000 inv. (1912), de flesta ryssar jämte omkring 26 000 ester, 12 000 letter och 1 500 judar.
Landet är till större delen slätt, endast i söder och sydöst bergigt. Omkring floderna Lovat och Polista utbreder sig en stor skogbevuxen kärrtrakt, som sträcker sig ända till norra gränsen. Floderna är många och hör till tre särskilda bäcken: till sjöarna Peipus och Pskov floderna i n. v. (Velikaja med dess många tillflöden), till sjön Ilmen floderna i midten (Sjelonj, Polista, Lovat) och till Düna de sydöstra vattendragen. De är till en del segelbara och användes i stor utsträckning till timmerflottning. Guvernementet hade ej mindre än 850 sjöar. Den största är Pskov, som täcker en yta av 734 km2 och är genom ett 60 km långt sund förenad med Peipus.
Skogar upptg nära hälften, i vissa distrikt ända till 2/3 av arealen. Oaktat den magra jorden var åkerbruket huvudnäring, men fyllde inte behovet av spannmål. Mycket lin exporterades. Vid de större sjöarna och floderna idkas ett indräktigt fiske. Industrin var obetydlig.
Wikimedia Commons har media som rör Guvernementet Pskov.
Wikimedia Commons har media som rör KällorRedigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pskov, 1904–1926.
