Gustaf Bengtsson (tonsättare)

svensk kompositör

Gustaf Adolf Tiburtius Bengtsson, född 29 mars 1886 i Vadstena församling, Östergötlands län, död 5 oktober 1965 i Linköpings församling, Östergötlands län,[6] var en svensk tonsättare och musikpedagog.

Gustaf Bengtsson
Född29 mars 1886[1][2]
Vadstena församling[1][2], Sverige
Död5 oktober 1965[1][3] (79 år)
Linköpings församling[1][3], Sverige
BegravdNässja kyrkogård[4]
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningKompositör[5][4][3]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Gustaf Bengtsson föddes 1886 i Vadstena. Han var son till organisten och musiklärare Johan Fredrik Bengtsson (1845–1903) i Vadstena församling och Selma Cassel. Bengtsson blev 1904 student vid Kungl. Musikkonservatoriet i Stockholm och avlade 1906 organistexamen, 1909 kyrkosångarexamen och 1916 musiklärarexamen.[7] Bengtsson blev organist och klockare i Motala församling 1910. Han var verksam som musiklärare vid Karlstads folkskoleseminarium från 1922 och vid Linköpings folkskoleseminarium från 1942. Bengtsson utgav Koralbok för seminarium, skola och hem (1928).[8] Han komponerade tre symfonier, en violinkonsert, en cellokonsert samt flera orkesterverk och verk för kör.

Bengtsson grundade Motala kvartettsångarförbund.[7]

Musikverk

redigera

Orkesterverk

redigera
  • Festpolonäs nummer 1, komponerad 1937.[7]
  • Festpolonäs nummer 2, komponerad 1941.[7]
  • I Wadstena kloster, svit. Tre tonmålningar, komponerad 1948.[7]
  • Orkestersvit nummer 1, komponerad 1941.[7]
  • Festpolonäs nummer 2.[7]
  • Symfoni nummer 1 op 6 c-moll, komponerad 1908.[7]
  • Symfoni nummer 2 d-moll, komponerad 1910.[7]
  • Symfoni nummer 3 c-moll, komponerad 1922.[7]
  • Vettern, symfonisk dikt, komponerad 1949.[7]
  • Älven sjunger, Värmlandsrapsodi, komponerad 1936[7]

Kammarmusik

redigera
  • Stråkkvartett i G-dur.[7]
  • Stråkkvintett i a-moll.[7]
  1. Aria.
  2. Sarabande.
  3. Fugaförspel.
  4. Fuga.
  5. Canon.

Damkör

redigera

Barnkör

redigera

Manskör

redigera

Källor

redigera

Fotnoter

redigera
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 29 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Vadstena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00401/C I/10 (1876-1894), bildid: A0009165_00097, sida 185, födelse- och dopbok, s. 185, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/10 SE/VALA/00401/C I/10, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2023, ”17,Mars,22,Maj,20,1,,Gustad Adolf Tiburtius, Bengtsson Johan Fredrik, Klockare och organist”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Gustaf Bengtsson (1886-1965), Levande musikarv, Levande Musikarv-ID: bengtsson-gustaf, läs online, läst: 28 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Nässja kyrkogård Gustav Bengtsson, Kulturgravar, läs online, läst: 28 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 81922, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Bengtsson, Gustaf Adolf Tiburtius (18860329-231) AR, DOR 65?
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj] Gustaf Bengtsson (tonsättare) i Levande musikarv
  8. ^ Bengtsson Gustaf, red (1928). Koralbok för seminarium, skola och hem: bihang – valda stycken ur musiken till svenska mässan. Stockholm: Abr. Lundquist. Libris 3272280 

Externa länkar

redigera