Karl Gunnar Bohman, född 1 september 1882 i Göteborg, död den 6 januari 1963 i Stockholm,[1] var en svensk författare, kompositör, skådespelare och lutsångare.[2]

Gunnar Bohman
Foto: Henry B. Goodwin
Född1 september 1882
Göteborg, Sverige
Död6 januari 1963 (80 år)
Stockholm, Sverige
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Efter realskola och handelsskola övergick han till sång- och musikstudier och debuterade som sångare i Anna Norries operettsällskap 1904. Bohman scendebuterade offentligt som lutsångare år 1911. Han var aktiv vid Cabaré Gillet i Stockholm åren runt 1920, där han bland annat introducerade Evert Taube och han blev tidigt en inspirerande mentor för denne.[1] Bohman hade en stor repertoar och turnerade runtom i Norden liksom i USA åren 1923-1925.[3] Hans stil var den klassiska lutsångarens, en enmansteater där sång och luta, mimik och spel utgjorde ett totalt scenframträdande.[4] Bohman gav ut egna vissamlingar och sent i livet en modernistisk diktsamling Katharsis 1954.[5]

Han var gift med konstnären Signe Bohman, född Erikson[6], och far till läkaren Michael Bohman.

Filmografi (urval)

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1910 Vicomten Lili
Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud
Anna Norries sällskap[7]
1911 Ole Eilertsen, sjöman Äkta makar
Peter Egge
Mauritz Stiller Lilla teatern[8]
Josef Sarkany, advokat Försvarsadvokaten
Ferenc Molnár
Mauritz Stiller Lilla teatern[9]
Akim Mörkrets makt
Leo Tolstoj
Mauritz Stiller Lilla teatern[10]
Första bonden Pastor Jussilainen
Gustaf von Numers
Jenny Tschernichin-Larsson Lilla teatern[11]
1912 Karinkel, borgmästare Hockenjos staty
Jakob Wassermann
Mauritz Stiller Lilla teatern[12]
1917 Onkel Tabac Mästertjuven
Tristan Bernard och Alfred Athis
Einar Fröberg Djurgårdsteatern[13]
1932 Hassi, medlem av "Röda skuggans band" Ökensången
Oscar Hammerstein, Otto Harbach, Frank Mandel och Sigmund Romberg
Nils Johannisson Oscarsteatern[14]

Bibliografi

redigera
  • Bohmans visor / text av Gunnar Bohman; bilder av Kurt Jungstedt. Stockholm: Skandinaviska musikförlaget, 1921
  • Det bor en längtan i hjärterot: dikter. Stockholm: Bonnier, 1928.
  • Kalle & Adas visor: ord och musik. Göteborg, 1935.
  • Valser och visor med Kalle och Ada: ny samling / Gunnar Bohman; illustrerade av Folke Persson. Göteborg: Rundqvist, 1939.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Visans Gyllene Tid (Sundbyberg: Four Leaf Clover Records, 2005).
  2. ^ Gunnar Bohman atspace.co.uk. Läst den 11 mars, 2014.
  3. ^ Gunnar Bohman 1924-1925 us.archive.org. Läst den 11 mars, 2014.
  4. ^ I Bellmans Anda (Vagnhärad: Musicbase Publishing, 2010).
  5. ^ Författare: Gunnar Bohman libris.kb.se. Läst den 11 mars, 2014.
  6. ^ ”Bohman, Gunnar (1882 – 1963)”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 31 januari 2016. https://archive.is/20160131202206/https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Gerhard+H+Henning&page=2&postid=Arkis+543AF6BB-19C9-42DE-A397-313389ACFAAC&s=TARKIS08_Siv. Läst 31 januari 2016. 
  7. ^ ”Anna Norries reentré som teaterdirektris”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 september 1910. http://arkivet.dn.se/tidning/1910-09-09/14491/8. Läst 9 mars 2017. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 september 1911. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-09-05/14842/8. Läst 6 mars 2017. 
  9. ^ Bo Bergman (8 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-10-08/14875/8. Läst 6 mars 2017. 
  10. ^ Bo Bergman (15 november 1911). ”Lilla teatern: 'Mörkrets makt'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-11-15/14913/6. Läst 6 mars 2017. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 november 1911. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-11-29/14927/7. Läst 7 mars 2017. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 7 februari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-02-07/14993/8. Läst 7 mars 2017. 
  13. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 juni 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-06-25/168/6. Läst 20 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater Musik Film: Martin Öhman till Oscars i vinter”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-08-30/235/7. Läst 11 maj 2016. 

Externa länkar

redigera